"J", 14 år, har varit och provridit en ny häst. En stor häst. Nu är ju alla hästar stora i min värld men detta är en stor häst, ingen ponny, utan en havremoppe som mäter drygt 165 cm över havet. Vacker var hon också, ljust kolafärgad. Busig, mycket busig var hon (det säger dom som förstår sig på sådant). "J" blev kontaktad för att ägaren behövde hjälp med att rida in denna unghäst. Ikväll skulle "J" och hästen träffas och testa varandra.
Det gick bra. Jag vet att ungen min är duktig, det har jag förstått på andra hästmänniskor, men idag såg även jag att hon är allt det som hästägaren sa; bestämd, mjuk, säker, målmedveten, fokuserad, kunnig och intresserad. Hon berömde min lilla blåöga så att det nästan blev lite genant, men mina blossande kinder syntes inte där i mörkret. Och ja, hon vill absolut att just "J" tränar med hennes häst. Min världens bästa lilla hästtjej, åtminstone när hon är i sällskap med hästar ;-) det låter ju lite annorlunda här hemma