tisdag 13 augusti 2013

Sorgligt spännande.

Jag packar.

Jag skriver listor på jobbet, tvättar och packar. prickar av och köper lite grejer.

Har en glad och positiv attityd utåt sett men inombords är jag lösi-magen-orolig och gråter en skvätt lite nu och då.

Varför blir dom så stora så fort?

6 kommentarer:

Ezter sa...

Nä det kan man undra... Vart har tiden tagit vägen?

Anonym sa...

Det är då man skaffar hund..ar, kliar sig i huvet å undrar hur man tänkte.
Allvarligt talat så är det ganska hemskt, i början men när man hör å ser hur glada, upprymda och duktiga ens ungar är så går det över. En ny fas i livet börjar som är minst lika rolig.
Kram Björntanten

Mammy sa...

Är det flyttahemifrån som gäller?
Kan säga att jag lider med dig!!
Det är vidrigt! Kram

Anonym sa...

Tänk va bra att de finns skype, mail, mess, telefon, fb osv. Å framförallt att du vet vart de bär iväg.

Karina sa...

Anonym ovan = Karina

Fru Fransson sa...

Min 11-åring vill samla fukostskålar från Kellogs för att vara förberedd när hon flyttar hemifrån.
Något säger mig att min förberedelsetid blir lång.
Frågan är om det räcker?