Fler dagar tack. Och timmar.

Jag har aldrig någonsin varit en vän av månaden november, tvärt om. December har alltid varit en myspysmånad, men inte i år.


Jag skulle göra vad som helst om vi kunde backa två veckor. Då kanske ett oskadat parkettgolv skulle hinna fram, liksom tre olika tapeter, en rulle av varje. Då kanske även rätt färgnummer skulle finnas i lager (hur man nu kan ha så många olika nyanser av vitt fattar jag inte, på en och samma tapet?). Med två extra veckor skulle jag hinna samla mer kartonger och packapackapacka.


Eventuellt också hinna med ett par dagar på ett hem för "nersvaga" så att jag skulle få vila upp mig.


Annars. En sketakul AW med kompisar, firat Finlands självständighetsdag (firat och firat, monterat överskåp, men i alla fall), träffat min lungläkare som gav mig en okeystämpel i baken och hittat Guldlocks julklappar hon skulle fått 2014.


Jag har också fått hem en specialhylla som en arbetskamrats sambo har snickrat åt mig, ni får se sen :-)


Jag har också fått världens bästa idé. Eller, jag tycker det är det, har inte riktigt fått bu eller bä av de andra ännu. Vi får se.

Jag packar....

...och packar. HUR mycket grejer kan man ha?
I ärlighetens namn är ju mycket sådant som ska packas och föras till vårt hyrda förråd då lådorna väntar på tjejernas hemkomst och egna hem, men i alla fall.


Kissorna anar oråd, när de inte sliter i kartongerna så sitter de under matbordet och blänger på oss.


Mannen? Han ligger i soffan och säger att han ska hjälpa till vilken dag som helst.


Jag har aldrig längtat efter nästa år somjag gör nu.


Saknar stugan gör jag också.

Inte heller insidan är speciellt ung idag

Klassträffen var kanon, så rolig!


Dagen efter var inte riktigt lika rolig, jag var  väldigt trött och törstig. Och skavsår i halsen.


Jag höll dessutom på att åka till fel ö, tröttmössa som jag var. Att ha avgång från samma gate med bara 30 minuters mellanrum var nytt. Att den första bussen gick till Öland och den andra till Kapellskär upptäckte jag på fel buss när tanterna ombord började prata om bron. Kollade läget och sprang av bussen, lätt kallsvettig. Väntade på rätt buss och åkte hemåt, något lättad. Eftersom jag alltid sover under bussresor har jag blivit ganska snopen om jag vaknat på Öland, milt sagt.


Idag vet jag var jag är och jag har fortfarande whiskeyröst och ont i halsen.
Men det var helt klart värt det :-)

När det bara rusar på...

Blev lite lång paus här, jag vet, men det händer alldeles för mycket just nu.

Vi har rest, jag jobbar, jag packar, jag röjer, jag kollar bygget, jag packar, jag har hamnat på sjukhus med min helvetesastma, jag har haft en manlig förkylning, jag packar och jag har sörjt till förbannelse. 

Ännu en gång har jag blivit av med mina tippor. Lär ska varit en mink. Av sju hönor och två tuppar finns bara Hulda kvar och fyra av Kajsas kycklingar. Så ledsamt. Tänker på dom alla dagar och saknar Kajsa och silkisarna. Och Gottfrid och lilla Oslo. Till och med surtanterna saknar jag.

Men man måste se framåt. Karlsson, en ung tupp har flyttat till vinterhemmet och ska hem till oss i vår. Hoppas på det bästa nu.

 

Karlsson visar sin snyggaste sida :-)

Nu ska jag fortsätta packa.

Sommarprat

Nu så.


www.radiotv.ax


Välj Poddradio uppe till höger.


På den vänstra sidan kan du välja "enbart sommarpratare" och där hittar du mig på 14 juli.


Dock utan min eminenta musik, men that´s life.


(Tanten med hamsterkinder och risig frisyr är inte jag, lånade en dam från redaktionen för fotot)  ;-)

Vila sig lite

Det har varit lite turbulenta veckor med krånglande kropp, resor, nyförvärv och annat jox. Det slutade med att jag gav efter och besökte tant doktorn. Fick besked om löjligt högt infektionsvärde och infekterad tarm(?). Så nu vilar både tarmen och jag. Lever på slät youghurt och sittningar på utedasset, veckan ut. Tråkigt men nödvändigt. Ja, jag tar en eftermiddagslur också, blir så när nätterna blir sönderhackade.

Går tiden fortare när man blir äldre?

Jag tror det. Kvällar och helger bara rusar förbi samtidigt som jag slår världsrekord i trötthet.


Men, aktern är i skick igen, det enda som finns kvar av förkylningen är tjocksnoret uppe i hjärnan. Tillbringade en helg med tjo och tjim i dygnen de två. En AW kväll på krog i stan med tidigare arbetskamrater och sen vidare direkt med färjan till Stockholm för en träff med Singelmamman, Knasterfaster och Shamrock. Vi babblade, drack, åt, drack, såg på Jersey Boys (igen, jag vet, men SÅ bra!), drack åt, drack och bodde på hotel. En toppenhelg i alla fall. Endast hemresan på söndag som kändes så där om vi säger så.


Nu är det full sula på jobbet och imorgon bär det av igen. Denna gång till Göteborg och Guldlock. ÄNTLIGEN! Har inte träffat henne sen 17 oktober. Verkligen dags.


Vad gör ni?

Som det kan gå

Vet ni, som salt i såren slog en dunderförkylning mig i skallen i förra veckan. Jorå, hela paketet, hosta från underjorden, feber, kroppsvärk och snor ömsom som vatten och ömsom som betong. Allt utom halsont, konstigt nog. Seg är den också, förkylningen. Men nu är det mars och med mars månad förväntar jag mig mycket:

• I mars ska jag bli frisk.
• I mars ska jag få nytt arsel. Eller åtminstone få det gamla uppfixat.
• I mars får jag träffa min Helsingforssyster.
• I mars ska jag på hoolabaloo med gamla jobbarkompisar. Efterlängtat.
• I mars ska jag på bloggträff, tjohoo!
• I mars ska jag se Jersey Boys. Igen.
• I mars ska jag åka till Göteborg och träffa Guldlock. Sååå länge sen sist, fem månader.
• I mars ska jag åka på storstadskryssning med goda vänner.
• I mars ska jag vara ledig fyra dagar på rad och fira slapparpåsk på stugan med våra sommargrannar.
• I mars ska jag börja simma igen, både ute och inne.

Jag börjar med att fixa arslet och den helvetesprövningen är direkt imorgon bitti då jag och min förkylning befinner mig i Helsinki. Håll tummarna.

Hej! :-)

Nu igen så, hoppas jag :-)

Mycket strul om vi säger så. Papperstjafs, begravningsbekymmer, sjukdomar, lägenhetstömningar, flyttlass, operationer, you name it.

Jobbat har jag också, heeeela sommaren. Blev lite turbulens även där men jag valde att ligga lågt så nu är jag ordinarie anställd :-) Najs!

Augusti och september har hittills bjudit på fint väder, vi har hunnit med några dagar och kvällar på havet.

Kissor och höns mår bra, flickorna tillbaka i Sverigelandet och sina studieorter, och vi, vi är som bäst på väg på äventyr.

Allt bra hos er?

Nu tar vi braiga saker :-)

Vi har haft sommarfest, galet fantastiskt rolig sommarfest med 14 vänner. Underbar mat, trevliga människor och galna upptåg. Före bilden är roligare än efter bilden, tro mig ;-)

"Välkomstdrinken"

Dagen efter var vår första bröllopsdag <3

Mannen steg upp sent om sider, illaluktande och bakfull. Naken stegade han ut till boden och ut kom han med ett paket.

Bomullsbröllopsdag lär det ska vara första året, så han hade köpt jättefina påslakan från Pentik. Han fick en öl till frukost :-D

Firat födelsedag har jag också gjort, så sent som igår. Trevligt, blommigt och presentigt. Och sent. Det känns idag, men så värt det :-)

Nu, en dag jobb sedan helg. Med kräftskiva, en dag på sjön och sovmorgon :-)

Hej. Jo. Jag är kvar.

Och vad har man då gjort?

Jo. Jobbat, rustat till lite kalas, firat 18-åring och lammköttsmake som blivit lite äldre
igen. Både Blåöga och Mannen fyllde år på midsommarafton och nu har jag inte omyndiga barn längre. Märkunderligt.

Jag har fjollat runt med små och stora tippor. Försöker lära mig hur de fungerar och vad som är vad av dom. Just det varierar lite från dag till dag.

Kalasat lite med goda vänner i kvällssolen, badat bastu och simmat i havet. Tillbringst två soliga dagar ute på ett plattlugnt hav och åkt ut till skärgården för att äta bakispizza. Inte jag men det äldre födelsedagsbarnet.

Då jag slutat vräka i mig värkmedicin är jag lite piggare och vaken ända till halv tio på kvällarna, får lite gjort hemmavid igen. Röntgenläkaren har gett ett utlåtande gällande mina knän, och vet ni vad? De är perfekta! Inte svullna, inte röda, inte vita, inte kobenta, inte varma, inte kalla, inte hjulbenta, alla mjukdelar där de ska vara och alla hårda där de ska vara. Ja, de är så snygga så han tyckte att även ortopederna skulle titta på fanskapet. Tjohoo på det liksom.

Nu ska jag plocka ner midsommarkronan, släcka småtippornas värmelampa, klippa bort kritvita skäggstrån i Mannens skägg och sen ta natt. Höres!

Utfyllnad

Ja ni. Dagarna är lååånga. Vädret bedrövligt mellan varven. Jag har skallen full av funderingar, funderingar som håller på att fördärva mig. Ögonen fulla av sömngrus och kroppen full av gudvetvad som förvandlat traktordäcket till en sån där stor boll som man ska krypa in i (?) och spela fotboll. Det är bäst jag är tyst och bjuder på lite utfyllnad.

Totsie taliban håller utkik på gården samtidigt som jag surt ber henne komma ner!

Min rosa Rhodda blommar jättefint. Tyvärr på fel plats, trodde det var den gula när jag flyttade dom i höstas.

Fått finaste sparbössan av syster <3

Blåöga har flyttat hem och bokhyllan har blivit skohylla......låter bekant. Typ.

I morse halv fyra vaknade jag av att det knastrade och knaprade ute i rummet. Det visade sig att talibanen hittat påsen med krutonger......*suck* Golvet fullt av ströbröd om vi säger så.

Säg att ni gör något kul.

Vi hade i alla fall tur med vädret

Och på lediga dagar dessutom

Och Måns vann.

Vi håller oss till det positiva, eller hur?

Måndag. Denna vecka får jag veta om jag har jobb fr.o.m nästa vecka.

Spännande. Eller skitränna, beroende på hur man vill uttrycka sig.

Home sweet home

Gud vad skönt att vara hemma!

Mannen blev hyfsat glad, kissorna matglada och tipporna brydde sig pyttsan, men i alla fall. Tänk vad hemmakär man är. Borde dock tänkt på toabesök innan vi åkte hem till skogen vid havet men fågelsång som sällskap är ju inte fy skam det heller.

Nu har jag bestämt mig för att sluta gnälla, det blir nog bra vad det lider. Arslet är i toppskick nu i alla fall.

Men jag skulle vilja ha lite ork!  Solen skinet, havet glittrar, gården ropar och utebädden vill bli monterad på altanen så vi får börja sova ute, hon och jag.

Det var det här med tålamod.....

Hej! Är ni kvar?

Jag är kvar. Eller tillbaka, hur man nu vill se på det :-)

Jag har saknat er och hoppas att ni saknat mig, i alla fall lite yttepyttelite.

Det har hänt väldigt mycket på drygt sju veckor, eller ingenting alls, hur man nu då väljer att se på det igen. En liten resumé  kanske?

• Flera nära och kära har varit väldigt sjuka och utom räckhåll för mig. Det höll på att knäcka mig.
• Inte allt går som det ska, inte ens lite ibland. Nollgradigt kan man kalla det.
• Det har varit ett antal flyttar också, och ännu en kommer i sommar. Slitigt.
• Jag fick nog och slutade mitt jobb. Hux flux kan man säga.
• Vi har varit till bästkusten och hälsat på Guldlock ♡
• Häkkinen, Knaster, Faster, Knas-Lippe och Koola-Viola dog dagen innan jag skulle hämta hem dom till skogen vid havet. Tillsammans med 14 andra hönor/tuppar ligger de nu i ett skafferi och väntar på att mördarräven ska få sina ungar. Jag har gråtit floder. Och hav. Hjärtat brast nästan. Och som jag frågat mig OM jag bara hämtat dom dagen innan.....
• Vi har flyttat ut till stugan. Zorra och Totsie är överlyckliga, Morriz är i extas och jag är nöjd och lycklig. Mannen fryser när han går ut och pinkar.
• Jag har efter tre lediga veckor börjat ett nytt jobb. Ett fantastiskt jobb som jag har i endast sju veckor, kanske lite längre, men förhoppningsvis för evigt.
• Jag har nya tippor. Tre hönor och en tupp. Helkorkade. Ni anar inte.
• Jag har varit galet flunsig i en vecka, frisk i en vecka och är nu sjuk igen. Mannen är MANLIGT  förkyld vecka två. Riktigt risig. Vad är det här för jäkla sort? Jag har nog simmat för lite.
• Vi har en vit månad. Eller, mellan påsk och Valborg. Funkar bra. Hinner ändå inte dricka mellan allt snorande och snytande.
• Det växer mossa på min bil.
• Jag är fortfarande lika tjock och utan frisyr, men jag har snygga skor. Alltid något.

Ni då? Skaffat höns?

En av mina Amaryllisar blommmar

så vackert ännu, och med den vill jag säga tack och hej :-)

Kanske inte för alltid men åtminstone för en lång tid framöver, förhoppningsvis ses vi när jag fått ett liv igen och mänskliga arbetstider kombinerat med vardagsork.

Att vara arbetslös och däremellan jobba häcken av sig med orimliga arbetsdygn suger musten ur mig. Det kombinerat med många planer och funderingar med vårt boende, tjejernas boende och studerande over there, lite hälsoproblem varvat med total håglöshet gör att jag inte har ork, lust eller intresse för så mycket mer, inte ens att läsa runt i Blogglandia.

Vilket är synd. För det har gett mig så mycket och kanske gör det igen :-) men inte nu.

Det kanske kommer en morgondag igen.....

Spännande dag

Vilken morgon! Jag ser ljuset :-)

Idag är en speciell dag (och då menar jag inte fredag den 13:e, det skrotar vi i). Jag får herrbesök idag, efterlängtat herrbesök, viktigt skaviallsfunderapådet besök. Spännande. Ja, sen kommer Mannen hem till oss ikväll, längtar faktiskt fast det bara gått två dagar/en natt.

Men först, frukostmys

Om ni trodde att jag

hade dött eller gett upp (vilket i och för sig är samma sak) så har ni fel. Hoppas jag.

Ni ser va?

Det svarta hålet.

Jag vet inte hur jag hamnade där, om jag strosade dit i sakta mak utan att begripa något eller om jag trillade ner helt plötsligt som Alice i Underlandet. Har inte en susning. Men där lär jag vara med diverse bihang. Men. Jag kravlar mig uppåt. Ett steg upp och sju ner, men i alla fall .Gott om tid att kravla har jag ju då jag huxflux blev arbetslös som grädde på moset.

Men jag ser ljusglimtar, det gör jag. Eller så har jag glömt att släcka lampan.

Och Kia, tusen tack <3 

Info

Som jag är dålig på detta, som ni ser.

Men.

Nu på väg till Helsinki för att få ett fungerande arsel och därmed också en fungerande kropp och mindre gnällig knopp.

Vad gör ni, ni stressar väl inte ihjäl er inför jul?

Ibland måste man åka iväg

Åka iväg för att tanka måbravärme från vänner (tack Singelmamman, Shamrock och Sus), tanka god mat och gott vin ;-)

Men också få chansen att prata hål i huvudet på folk som orkar lyssna, titta på finheter i inredningsbutiker och minishoppa. Men hemma är nog bäst.

Nu ligger vi i soffan och tittar på tv. På Ernst. Mannen är spyfärdig, tycker att helvetesErnst kan köra upp sin rundstav i a****t. Hoppsan hoppsan.