Det här inlägget intresserar er knappast alls, men för mig är det STORT!

Före:

Efter, och tog endast en dag + ett par morgontimmar:

Väg. Fram till stugan. Tjohoo! Ingen mer mördarbacke där 25 liters vattendunkar ska släpas upp. Fort gick det och bra blev det. Sedan att jag höll på och gjorde i byxorna när Mannen kom hem och svepte med billyktorna genom skogen, det är en annan sak.

Vad hände?

Jag vet att de är till låns, men sjutton vad tufft det är när lånetiden går ut.

Jag minns knappt den jobbiga babytiden när man var mest ensam med de små liven. Däremot minns jag när de var små, roliga, utvecklades i en rasande fart och mamma var viktigast i världen.

Tonårsperioden fick visserligen ett eventuellt tredje världskrig att likna en muttrande kö i kassan på Sparhallen, men men, den kom och gick och jag har inte i hela mitt liv varit så trött som då.

Sedan började tjejerna vuxna till sig lite. Ironiska skämt, funderingar, skratt och helt plötsligt lite samma intressen. Underbart. Men sedan ansåg sig de också vara "stora" nog för att flytta hemifrån, vid sexton och nästan sjutton. Eget litet hus och studier i annat land lockade dem hemifrån. Det var tufft.

Men det tuffaste kom idag, upptäckte jag. Guldlock fyllde arton år för en vecka sedan. Myndig. Stort men helt okey.

Men idag kom hon in på jobbet och gjorde segertecknet. Körkortet var kirrat på första försöket/uppkörningen. Bara så där. Tog reservnycklarna till min skruttbil och åkte iväg.

Vuxen, helt plötsligt väldigt vuxen och inte ens i behov av skjuts av mig mer.

Samtidigt som jag är stolt, så stolt, så blev det också ännu ensammare helt plötsligt.

Nu är det bara att hoppas att man vänjer sig.
och någon gång får skjuts hem från en fest ;-)

Huvudkontoret går på högvarv

Även om tålamod inte är min allra främsta egenskap är det tålamod som gäller nu. Tålamod, planering, fundering, och det värsta av allt, räkna. Räkna plus och minus som tyvärr är mest minus. Men jag känner att det är värt det, mer än något annat. Vem vill inte ha detta alla dagar? Eller kanske mer, jagvill ha detta alla dagar!

Söndag morgon på venusberget - magiskt!

Nervöst?

Nej då.

Men idag börjar Blåöga sin nya skola i Sverigelandet. Gymnasium, nästan vuxenskola. Hon står inför en ny  sorts undervisning, människor hon aldrig träffat och där finns inte en levande själ som hon känner sedan tidigare.

Men jag är inte nervöd, nej då. Jag har bara skitränna, ont imagen, sovit uruselt och haft en mardröm av helt andra orsaker. Typ.

Inte alls nervös. Bara väldigt mycket skitnervös.

Ni håller väl tummarna för att det går bra och att hon möter världens bästa kompis redan första veckan? Bra.

Idag är det en stor dag. Och en av de sorgligaste dagarna i mitt liv.

Idag flyttar vackra, fina, kloka och slagfärdiga Blåöga till Sverigelandet för - till att börja med - tre års gymnasiestudier. Utan mig.

Hon är förväntansfull, nyfiken, förberedd och glad. Jag också. Glad alltså. I alla fall när hon är med. Jag ler, bär, förmanar, ger goda råd, smygpackar lite presenter och önskar henne lycka till. Min nyblivna sextonåring ska ut i världen. Alldeles för tidigt om ni frågar mig.

I det stora hela ska jag vara nöjd. Jag vet var hon ska bo, var hon ska studera och att det inte är så väldigt långt hem. Eller dit. Ända sedan hon var riktigt liten har jag varit förberedd på att det lika bra har kunnat vara en lapp på köksbordet med texten: "Hej mamma, jag har åkt till Australien för att rida in hästar, vi hörs sen, kram!" Sådan är hon, min Blåöga.

Mannen kör henne och flyttlasset idag, kommer hem med sena kvällsfärjan. Utan henne.

Jag är glad för hennes skull, det är jag. Mer än ni kan ana. Men jag är också oändligt ledsen. Och orolig. Jag har fullt sjå att inte gråta, det kommer att vara en tuff dag idag. Jag visste att jag skulle vara ledsen men jag visste inte att det skulle göra så här ont. Min lilla, lilla Blåöga, varför gick åren så fort? Speciellt de första tio och det här senaste, allra finaste året?

Ikväll i min ensamhet ska jag sitta på berget och se ut över havet som har samma färg som hennes ögon, och jag ska gråta så mycket jag vill, och jag ska önska hett att hon kommer att få det väldigt roligt, bra och spännande. För det är hon om någon värd.

Att vända på en femöring.

Okey, den gamla stora varianten, men i alla fall.

Torsdagar börjar jag bli trött. Nattstädandet och nio timmars dagar börjar ta ut sin rätt, även om jag dör sängdöden vid halv nio på kvällarna, vår tid. Det syntes tydligen på mig idag när jag släckte ner datorerna. Avdelningschefen tittade på mig och sa:

"Måste du verkligen ha det där andra jobbet?"

Jag svarade att, jo det gör jag, jag har ju inte heltid här, bara nu när allt strular för de andra.

Då säger människan: "Jag vill att du ska veta att vi skulle helst ha bara dig här! Du är jätteduktig, får mycket beröm från avdelningarna och kunder och det märks att du kan och gillar det du gör".

En tung och trött kropp med brinnande armar sedan nattstädningen förvandlades till en rakryggad och spänstig atlet, och suddiga trötta ögon blev klarare och gladare, även om trötthetståren fortfarande lurade i ögonvrån. Okey, det där med atlet kanske var lite att ta i, men jag gick hem med lättare steg trots att en flyttstädning väntade en timme senare.

Tänk om folk visste hur mycket några enkla ord betyder.

Ja, god natt igen då.

Kärlek.

I söndagens lista fanns frågan om jag blivit kär under 2012. Jag svarade ja, i Philips. Julklappen som Mannen köpte åt oss båda två. Jag älskar den. Nästa lika mycket som min förriga tvättmaskin Siemens.

En fungerande dammsugare är guld värd, speciellt när man har tjocka yllemattor som vi har. Jag "testkörde" denna för några år sedan och blev frälst. Mannen var lite orolig då den fanns inne endast i blått, men jag överlever det.

Det tar sig!

Vilken morgon! Blå himmel med lite fluffmoln och en strålande sol skiner över oss idag :-) Jag tror ta mig sjutton att det är våren som är på gång, visst? Solskensvädret inspirerade mig så idag att jag lyckoshoppade mig ett par nya *harkel* arbetsskor. Ska visa dem senare men först måste jag bekänna för Mannen att jag använt matkortet för inköpet hitta tunna strumpor. Fridens med er!

Till och med JAG doftar jul!

En blandning av duschcremerna Pommerans, Bergamott Orange och Choklad gör att även jag doftar jul och borde vara smak och slickvänlig. Inget har hänt ännu dock, men skam den som ger sig, jag har tid.

Ikväll skippar vi Ernst, Bingolotto och liknande för att se jul/feel good filmen "The Holiday" som ligger på min top fem  lista över fina må bra filmer. Middagen kommer att bestå av nygräddad skinka på bästa bästisen S:s hembakade julbröd, tomtegröt och kanske jag tjuväter lite av den goda finska svampsalladen medan vi ser på vår nyklädda gran. Man ska passa på medan den är klädd om vi säger så.

Typiskt va!

Att jorden ska gå under imorgon när jag ska börja på ett nytt jobb sjunde januari!

YIPPEEE!! :-)

Ja, alltså inte att jorden går under,men jobbet. Dårå.

Hur gör ni med väldigt små bröst?

Mammografi, ultraljud och provtagning av mandelstor knöl idag. Nu återstår väntan.

Väldigt fin och ny maskin på mammografin, man gör allt lite på sniskan liksom. Jag har inte obehag av det, kastar bara upp slatterpåsarna på skivan och sedan får sköterskan knuffa dem på plats.

Medan jag väntade på ultraljudet funderade jag på hur kvinnor med vändstekta ägg, AA-kupor och väldigt små bröst lyckas med att lägga brösten på plattan?

Sådant försökte jag hålla tankarna på idag.

Annars slår jag in julklappar och äter ost.

Jag har haft en alldeles underbar speed date idag :-)

Fina, underbara, vänliga och roliga Mark Levengood är i stan idag och jag passade på att träffa honom i en av stadens bokhandlar där han signerade sin senaste bok. Herregud vad jag tycker om den karln!

Godsaker

I doftriket alltså. Under de senaste tio åren har jag inte köpt en endaste parfym - fast jag gärna velat. Jag har heller inte varit utan då jag har en syster som i gåva får parfymer (konstant) som inte alls är "hon" men väldigt mycket Venus :-) Dom har jag gått och sprayat med år ut och år in. Ni vet, gratis är gott!

Men nu har jag köpt mig en. Ett riktigt kap via en fin bloggvän. Tanken var att jag skulle ge bort den då jag köpte den odoftad, men så fort jag fått näsan i närheten - MIN!

Fina förpackningen...

Både doft och body lotion...

Naughty Alice, Vivienne Westwood

Doftar så gott! Doftar värme, skratt, godsaker, lyx och fint. Doftar Venus. Inte svalt och fräscht, jag är inte sval och fräsch, nej mera svagt sött. Jag är i dofthimlen! Tack Tinas stuga :-)

Vilken morgon!

Även om den började väldans tidigt. Kissorna har ett nytt "upp med dig matte" system. Man hoppar upp från golvet mot sängen, landar på mitt huvud och trampar runt lite i håret. I tur och ordning, lätta snabba talibanen och klumpeduns Zorra. Idag gav jag upp kvart över sju. Men då fick jag ju se detta istället:

Älskar att se solen silas genom träden

Sommargästernas strand.....dom måste sakna den.

Varm morgonsol på väg upp.

Ser ut att bli en ligga-på-berget-dag...

Visst är mitt berg vackert i morgonskrud!

 Tror det blir ett par dopp idag också :-)

Nä, nu är det bara att stava iväg och sen bära lite ved igen!

Sommarens finaste kväll?

Nej, inte ikväll, det tror jag inte, men i fredags! Idag sov jag till kvart i tolv(?)! Både Zorra och Totsie sov med mig, men Mannen hade stigit upp tidigare då han påstod sig inte ha rum i sängen med oss damer. Hmpf.
Det lär ska ha spöregnat tidigare i morse och ska göra det senare idag igen, liksom ikväll. Det gör inget, jag ska skriva lite och njuta av bilderna från i fredags kväll - som var sagolik - och visa dom för er:

Ut från vår lilla hamn...

Spegelblankt hav...

...mycket ovanligt den här tiden på sommaren.

Vi har världens största och finaste badkar,

tur att duschcremen var med, den behövdes...

Det här är min absoluta favoritplats när det gäller att

simma, speciellt att få dyka i färjsvallen! Ser ni mig?

*ha ha* Mannen och båten vid vår "parkering"

Kvällssol över klippor och hav.

Vet ni hur underbart det är att simma i den där solstrimman,

 och bara simma ut på havet så långt man orkar! Magiskt.

På väg hem igen, tyvärr. En underbar kväll!

Nu skiner solen(?) i alla fall. Nu ger Mannen order om att nattsärken ska av och stövlarna på, vi ska ut till skogs och hämta svamp! Tror det blir kantareller till middag för.....femte kvällen i rad?

Dag två, tidig morgon med Albanus

Klockan är 06.00, på väg in mot Stockholm

Så lugnt och stilla...

Ett av mina favoritställen i Stockholm, Waldemarsudde

Å så lite reklam.... :-)

Närmar oss Vasa muséet och vår kajplats

Fina, fina Albanus (till vänster) framme i Stockholm

Lugnt, stilla och vackert klockan åtta på morgonen.

Sverigelandets huvudstad när den är som vackrast?

...och sen den andra halvan.

Kapten Haddock styrde Albanus med säker (och förtjust) hand

Kladdkaka storlek XXL. Eller knäckkaka i ena ändan

och mjuk kaka i andra ändan. Gungade lite. Typ.

Kan man se sig mätt på detta? Nej. Nope. Nada. Ei.

En del av oss lekte allan ballan hjälpte till på däck

Vi tog natt nånstans i närheten av Vaxholm, Getfoten

Kvällen var varm, lugn och underbart vacker, sällskapet

trevligt och vinet vansinnigt gott. Jag önskar ni alla varit med.

En halv dag på mellanhavet

Albanus - tidig morgon

Samma tidiga morgon i Sjökvarteret ombord på Albanus

Vårt fina ressällskap, Kapten Haddock med kaptenska

Lilltrasan och Stortrasan eller vad de nu hette...

Hav åt alla.....

...håll och kanter.

Visst ser det trådigtrörigt ut?

Fortsättning följer....

*chockglad*

Jag


                                                                           har



                     fått

                

                                                                                                                                                                 jobb!! 

Guds gåva till kvinnan!

Världens i särklass bästa uppfinning! Det gör ont med det är det värt. Och jag fick en röd :-)