Vintips och en vanlig italienare...

Hur det kan bli när man inte har glasögonen på sig... Alltså, bästa bästisen S hade inte några nya vänner med sig utan en tårta, Buffils Anna och en flaska rött vin, en vaniljig italienare.... Hur som haver, tårtan var super god (ja, jag smakade, förlåt Nettan...) och det italienska röda vinet var intressant och gott. Campolieti, Valpolicella. Ett vin som enligt etiketten har en doft av vanilj och bittermandel. Och vet ni vad, för första gången riktigt kände jag doften av vanilj och mandel! Det var som att dofta på en mandelkubb :-) Första klunken kändes nästan lite brusig, som Samarin. Smaken var bra men ganska annorlunda. Tror inte att det var så billigt och har ingen koll på om det finns i Sverige.



Födelsedagspresenten var ett silversmycke, i form av ett får :-) designat av guldsmeden Titti Sundblom på SALT, där vi tittade in igår. S gillar får och lamm, så till middag åt vi lammfilé med rödvinssås, potatis-västerbottenost bullar och haricot verts samt en liten sallad.



Jag vill passa på och tacka för alla fina kommentarer jag fått gällande mailet jag fick. Först fattade jag inte att det var på riktigt, trodde det kommit fel. Sen tog jag nog åt mig, en liten stund. Blev lite lätt förbannad en stund varpå jag raderade det (redan igår kväll) och sen dess orkar jag inte riktigt lägga ner nån energi på skiten.

Jag har däremot funderat på vad en sån här typ av människa skulle kunna göra istället för att ge sig på smarta, kreativa, snygga och slanka kvinnor ;-) Jo, kanske skaffa sig ett liv och en blogg där den här pallerpullan / pallerpitten skaffar sig egna bloggvänner som ligger på samma nivå? (finns det fler månne?)