- Tvätta ur handfat och toastol. Människorna omkring mig tittar på toaborste och wc-anka som om de skulle få rabies om de så mycket som petade på dessa. Tröttsamt.
- Dammsuga hallmattan. Trots lövhögar stora som kissorna och torkad lera som knastrar underfötterna stör det ingen annan än mig. Det enda som händer är att utrymmet som kallas "hallmatta" bara blir större och större. Irriterande.
- Städa runt - alltså utanför - kattlådan. Mannen tycker det räcker om han spadar upp nr 1 och nr 2, att resten av golvet är täckt av kattsand och fastnar mellan tårna, så what liksom. Småäckligt.
- Tömning av återvinningskorgen. Återvinningshuset är nere på gården, inom krypavstånd, men likväl står det oftast överfull under köksön. Jag måste erkänna att här är det vår inneboende som fyller den mest (hur många burkar inlagd papaya kan man äta i veckan?) men fullständigt struntar i att gå ner och tömma den. Surt.
Ja ja, man får vara glad att man är bäst på någonting.
Har du ensamrätt på något?