Hösttrött?

Jag har aldrig trott på fysiska symptom som kommer med årstider, förutom vårglad och sommarlycklig då. Vårtrött och höstdeppig har jag aldrig förstått mig på. Men med åren kommer tydligen visdom. Eller något sådant.


Jag har tänkt att jag är trött efter allt för många helger i sus och dus.
Trött på oredan i vår flyttlägenhet.
Trött på packande.
Trött på byggtjafs.
Trött på krånglande bil.
Trött på för små kläder.
Trött på att laga mat.
Trött på kartongtuggande kissor.
Trött på döda tippor.


Ja, bara trött alltså. Att det sedan infaller i november är väl bara hur det råkat sig. Eller?

Byte

Helt plötsligt har jag bytt tisdagsmiddag med vin till måndagsvin utan middag.

Jorå, det finns sådana dagar.

Lite nu och då faktiskt.

Ont

Det handlar inte om så mycket annat än ont just nu. Räknar timmarna till nästa onsdag då det är dags för en sex veckor försenad arselbedövning. Ont alltså.

Förlåt

Ja, jag vet att jag sa att det får vara vilket jäkla skitväder som helst i sommar eftersom (egoistiska) jag jobbar hela sommaren, men jag menade inte att det skulle vara SÅ här illa.

Efter en fantastisk varm och solig helg som tillbringades ute dygnet runt har det nu regnat tre dygn. Nej, ikväll har det inte regnat, väderguden har hällt ut vatten med ett badkar stort som Siljan. Blommorna ligger flata mot marken, hönshuset ligger i något som påminner om Venedig och jordgubbstornen ser ut som gyttjebadkar.

Men, man ska ju se allt positivt nu för tiden. Så.

Vi behöver inte vattna. Tidigast till första advent.
Regnvatten till disk och bastu samlas i kopiösa mängder
Bilen är ren, åtminstone ovansidan
Utemöbler och altan spolas rent från tallpollen
Det känns varmare i vattnet när man simmar i regnet

Tjohoo vad allt blev mycket bättre.

Läsa?

Jag älskar att läsa. Jag har säkert hundra olästa böcker hemma. Men jag hinner inte läsa. När hann jag läsa förr? I en annan tid läste jag när jag reste och på jobbet under lugna stunder. Jag läste alla kvällar innan jag tog natt. Ja, inte under småbarnsåren, då däckade jag varje kväll. 

Det är just det. Just nu kör jag en repris av småbarnsåren. Upp i ottan, jobba hela dagen, middag och sedan ut en stund. Senast klockan nio har John Blund slagit mig i skallen med sin sömnhammare. Läsa? Två rader kanske.

Men jag har läst under vår vintern, hela tre böcker.

 

Åländska Pernilla Lindroos bok Gammal kärlek rostar vackert. Köp den! Läs den!

Sista delen i en Nora Roberts trilogi, vansinnigt underhållande som vanligt. Älskar henne.

Augustiresan av Anna Fredriksson. Njaaa 

Åsa Hellbergs En liten värld, bra och underhållande även om jag gillar de två första bäst.

Nu måste jag bara hitta tid till nästa. Snart.

Tack så mycket!

Zorra hittade min utekyl och åt up den grillade öringen, då slapp ju jag värma den till middag. Typ.

Helvetesarselvärken har spridit sig till onämnbara ställen. Tack, då vet jag att jag har något vid liv även där.

Jag har fått blommor av grannen. Eller ja, jag har fått gräva upp dom själv, men i alla fall. Gratis är gott.

Sökes:

Ett nytt arsel.

Snarast tack.

Alternativt värkmedicin som fungerar fram till 8 september.

Om ovanstående inte finns är jag även intresserad av en rullstol, en trädgårdsmästare, en hönsmamma och en kombinerad kock/städare.

Tack. Och godnatt.

Nu så

Läkarsnack, lugnande(?) piller, finpyjamas och tuschkryss på skinkorna, en timmes pina med gråt och skrik, sedan är det över och superbra :-)

Om jag börjar andas som folk också skulle jag vilja påstå att livet är värt att leva nån dag igen.

Krångelmångel

Min telefon vill inte blogga.
Typiskt, nu när jag vill.

I alla fulla fall. Hälsan är katastrofal. Jag har hunnit med nattbåt till Åbo, tåg i strålande solsken från Åbo till Helsingfors,  hostat ihjäl mig på centralstation, tjafsat med sjukhuset hemma på ön, pinkat inne på herrarnas och fått skäll, fått aktern röntgad, sovit på soffan, fått skäll av syrran och en del av hennes medicinlager för att överleva natten. Jag är trött, slut, har ont nästan överallt och får inte luft.

Och då har vi det värsta kvar imorgon. Sen kan det ta mig sjutton bara bli bättre. Eller?

Ändrade helgplaner. Typ.

Förkylningen som blev en förkylning med astmabekymmer som blev endast stora astmabekymmer som blev en helg inlagd på sjukhus. Shit happens.

När kombinationen influensa och börja nytt jobb infaller under samma vecka och man prioriterar det nya roliga jobbet kan det sluta med förskräckelse. Tungandat elände. Insåg detta till slut, ringde akuten och blev beordrad(?) att komma in. Och här har jag legat och flämtat som en strandad val.

Haft så mycket elektriska manicker kopplade till mig att har det blivit strömavbrott har hela jag slocknat. Nu väntar jag bara och ber till Gud om vart annat, blandat med lite dropp, piller och spira. 

Och vad har jag lärt mig av detta?

Jo, åk ALDRIG iväg i fultrosorna du köpte vintern 2002. Vad som helst kan hända.

Jag vänjer mig inte

Vid skiftesjobb.

Torsdag arbete 08.45 - 20.45

Fredag ledig = Betongkropp och äggrörehjärna

Lördag arbete 09.00 - 20.30

Söndag arbete 10.00 - 20.00 (hoppas det håller)

Måndag + tisdag  nattjobb

Men, som en kollega sa, man får vara glad att man har jobb.

Typ.

TröttTröttTrött.

Om ni trodde att jag

hade dött eller gett upp (vilket i och för sig är samma sak) så har ni fel. Hoppas jag.

Ni ser va?

Det svarta hålet.

Jag vet inte hur jag hamnade där, om jag strosade dit i sakta mak utan att begripa något eller om jag trillade ner helt plötsligt som Alice i Underlandet. Har inte en susning. Men där lär jag vara med diverse bihang. Men. Jag kravlar mig uppåt. Ett steg upp och sju ner, men i alla fall .Gott om tid att kravla har jag ju då jag huxflux blev arbetslös som grädde på moset.

Men jag ser ljusglimtar, det gör jag. Eller så har jag glömt att släcka lampan.

Och Kia, tusen tack <3 

Lördag

Yttepytte sovmorgon.

Jobb.

Mera jobb.

Jobbigt jobb.

Långt jobb.

Trött jobb.

Evighetsjobb.

Slutar kl. 21

Åker hem.

Dör tröttdöden.

Jag tror det är här "Det var bättre förr" passar in.

Shit happens 2

Varning, Gnällföreningens ordförande har ordet.

Först. Det är november. Det säger det mesta. Vått och jämntjockt grått. Uäk.

Sedan. Jobb. Jobb till förbannelse. Nattjobb,  dagjobb på det och som chokladmarängen på tårtan, jobb på lediga dagen. Idag.

Jag är så trött. Så trött att jag stoppade svarta fluffkoftan i kattburen igår när vi skulle till tant kattdoktorn.

Men nu är minitalibanen besiktad och igår hann vi med en tisdagsmiddag med vin tillsammans med bästa bästisen S. Igår anhöll jag om en stunds boinkboink nästa veckas onsdag då jag är ledig nästa gång.

Livet leker.

Tsss....

På resande fot

Det här med ungdomar som studerar på annan ort betyder flyttkörning med allt vad det innebär. I måndags var jag på en helvetesresa till Uppsala med Blåöga och imorgon bär det av till Göteborg. Bitterljuvt.

Nu kommer en för er helt ointressant lista på vad som hände i Uppsala och som förhoppningvis inte händer i Göteborg.

• Skit-skitväder när vi åkte iväg. Regn modell hälla med skottkärra.
• Dyrt dubbelstrul vid incheckningen.  Upptäckte felet ombord men fick inte pengar tillbaka. 
• Körde fel i princip tvärt när vi kört av färjan i Sverigelandet.  Fattar fortfarande inte hur det kunde gå till....
• Kontoret som ger ut nycklar till studentboendet hade flyttat. Vart? Ingen info på hemsidan så vi körde runt, ringde runt i två timmar. Sa jag att jag inte hittar i Uppsala?
• Stannade för att titta på beg cyklar. Var ur bilen i två minuter. När vi skulle in igen funkade inte fjärran till bildörrarna. Gråtfärdig. Gick att använda nyckeln efter lite jox. Utom till bagageluckan....
• Till nya boendet. Just ja, bagageluckan gick inte att öppna. Där låg 90 % av flyttlasset. Det tog vi ut via baksätet...... ni ser det framför er va?
• Blåöga bor högst upp, fjärde våningen.  Hissen var stor som ett skärbräde. Åkte 6351427 gånger.
• Till Ikea. Handlade.  Ut. Hittade inte bilen. Bara att blippa med fjärran ju. Jomenvisst. Började bli stressigt.

Hann till färjan och hem. Bestämde mig för att aldrig mer lämna berget  vid havet.

Imorgon ska vi köra ett bautalass med bananlådor till Göteborg....

Här kommer alla kärringkrämpor på en och samma gång

*melodi: här kommer alla känslorna på en och samma gång/per gessle*

Hemma igen. Gudaskönt. Hittade redan på sjukhuset åländskt urtrevligt sällskap så vi hade sällskap av varandra ända tills jag körde hem henne klockan halv fem i morse. Bra där.

Vill börja med att säga att min smärtläkare i Helsingfors är en gudagåva, helt underbar och världsduktig. Det berättar även hans föreläsningar världen över, Holland tre dagar nu i veckan.

Men. Är man bra på sitt jobb har man koll. På gott och ont.

Mitt högra arsel är inte på grej medan det vänstra är i toppskick.
Anledningen är att han inte kom ner så långt han skulle med 12 cm nålen.
Anledningen till det är nu har jag artos/atros/artros "i vägen". Måste erkänna att jag just nu varken har koll på a-grejen eller hur det kan vara i vägen, men jag (läs Mannen) ska kolla upp det. Om inte den högra bedövningen sprider sig och gör åtminstone lite nytta ska jag tillbaka om två veckor....*suck*

Nu är ordern VILA!! Apselut inte belasta, svängadänga runt på bäckenet i onödan(?) Och inte bära och lyfta tungt. Hej då trädgårdsjobb.

Nu ska jag sova, har varit hög som ett hus och pigg av allt jag fått i mig och inte sovit på över ett dygn.

Ett litet jävla tips till nästa gång

När färjeländet lägger till och folk ska tränga sig av, kan ni med:

1. Stora jävla resväskor
2. Kärror med 7 öllådor
3. Barnvagnar och gnälliga, trötta barn som inte vill hålla handen

Kan alla ni gå av sist och inte täppa till hålet som kallas utgång? Tack.

Ni får väldigt gärna också håller er till en och samma sida i den eveighetslånga matargången då jag och mitt arsel gärna vill hinna med första spårvagnen.

Nej, det har inte gått bra idag.  Men imorgon försöker vi igen

Evig väntan

Hade tänkt sova tills landgången släpptes ner, men icke. Knasdrömmar, värk och Zorraoro satte stop för det.

Nu får jag sitta i barnskrik och ryskt pladder och titta på ett grått Mellanhav i två timmar till. *hatarfärjor*

Eller, bara taxfreen öppnar ska jag gå och smörja in min nyplockade haka och spraya lukta gott bakom öronen och i klyftan.

Maj

Och snöflingor stora som dasslock.

Lite som ett aprilskämt *suck*

Lite silvertape skulle ju suttit bra idag.

Eller kanske nån meter alla dagar.

Jag hade ett viktigt möte idag.
Väl förberedd var jag, det såg jag till.

Plockade skägg och bryn, försökte med ögonlockslyft a'la stirra stort, färgade bort de grå tinningarnas charm, lånade Blåögas finsmink, blåste och puffade håret (tantfrisyr sa sextonåringen), klämde i mig i en klämmaihopfläsket klänning för att brösten skulle komma upp 40 cm och traktordäcket klämmas ihop 20 cm, och då gick svarta linnekjolen på. Rumpbyxor, matchande top och skor, fina koftan och halsduken tillsammans med favoritväskan och läppstiftet.  Fit for fight.

Kom dit på tid gjorde jag också, jorå. Började bra tyckte jag. Och sen var det kört igen.

Pratade bort allt i vanlig ordning. Hej vad munnen gick om allt och ingenting. Konstant. Efter en timme var min "motståndare" slut, lättad och säkert glad över att jag skulle avlägsna mig.

Jag gick därifrån med lätta steg, kom hem, och landade som en säck cement på hallstolen.

Det stämmer nog det där, att man inte kan lära gamla hundar sitta.