Saker jag saknar

• Brevduvor
• Kuvert
• Pilotpennor med mellanblått bläck
• Brevpapper
• Snygga frimärken
• Block med spiralrygg
• Vykort
• Brevbärare
• Elektriska skrivmaskiner
• Pärmar

Med andra ord, dessa datorer med filer och mappar och stickor och fan och hans mormor.

Hur får jag allt i dator nr 1 till dator nr 2, den nya?
Utan att bli hämtad i tvångströja tuggande fradga?

Inte att rekommendera.

Gick tidigt på jobb idag, väldigt tidigt och med pincetten i högsta hugg.

Har upptäckt att lilla hissen på jobbet har spegel och perfekt belysning för skäggplock.

Skred till verket och det gick som en dans. Med plockandet alltså.

Dock borde jag varit beredd på att någon kunde trycka igång hissen. Det var jag inte.

När hissen åkt ner till bottenvåningen och en mellanchef sliter upp dörren står jag där och ser dum ut med ett blödande sår på sidan av näsan. Ryckte till lite när hissen startade om vi säger så.

Ursnygg idag då. Inte.

Och...?

Inhandlade små solcellslampor på nyöppnade Clas Ohlson som jag skulle ha i stora blomkrukorna på altanen.

Tänkte de skulle lysa fint när man går ut på sena kvällspinket...

Men dom fungerade ju inte! Inte ens en liten ljusglimt :-( Gnällde över Clas O och berättade för Mannen vilken skit de säljer! Då säger fanskapet Mannen:

"Har du satt på dom då?"

"Vad då satt på? Det är ju solcellslampor, solen ska ju se till att de lyser när det blir mörkt! Korkskalle..."

"Ja, jag vet, men under glaset brukar det finnas en on-off knapp som man ska sätta på innan de börjar ta emot solenergin. Har du kollat det?", säger Mannen och suckar lätt.

.................
.................
.................
.................
.................

Okey. Nu lyser dom. Varför sa ingen det med det samma!? Hmpf.....

Korkad i kubik

Tänk att jag aldrig fattat det här med hönor, ägg, tuppar och boink-boink fjäderfän emellan. Jag är glad att jag slipper tuppen i alla fall, en mindre som gapar hemma på gården. Men jag begriper inte att jag inte fattat hur det går till, det var ju som Mannen sa, du har ju ägglossning utan att ha pippat. Ja ja, jag fattar.

Nu går jag och lägger mig. Med tuppen. Jag menar med Mannen.

Bra plan goes wäry dålig plan

Det här evinnerliga skäggplockandet.

Jag är ganska säker på att det beror på den där hormonsnurran jag har nere i regnskogen som ska se till att det inte springer runt en massa småvenusar på stan om femton år. Men.

Jag är så jävla (förlåt) trött på plockandet, varje dag! Och för att det ska bli riktigt bra och jag ska se vad jag gör måste jag gå upp till KappAhl  och deras provrum med illaförfigurenspegel men utomordentlig plockaskäggspegel. Så kan jag ju inte hålla på i längden. Eller så måste jag åtminstone se till att jag inte tar med mig behån i storlek A70 när jag går in i provrummet. Vem tror på det liksom.

Nu bestämde jag mig för att göra som många andra. Raka hela köret i ett svep.
Lite regnskog som brett ut sig på savannen, muffarna under armarna, och sen då lite hals, skägg och mustasch (som jag inte visste jag hade), allt i samma svep och med duschcreme à la passionsfrukt.

Kändes bra dag ett, väldigt bra. Kändes helt okey dag två. Kunde leva med det dag tre (om jag sov)

Dag fyra. Stubb. Stubb ta mig fan från näsvingarna och ner till urringningen! Stubb på ställen som aldrig tidigare haft skägg/hår/ludd! Hård stickig stubb som kliar "all over the place" som prinsen sa när dotra var född.

Betyder det här att jag ska raka mig alla dagar nu, eller att jag ska låta kaktustaggarna över hela prärien växa ut och sen hyra ett provrum på KappAhl alla dagar mellan klockan 18 - 19 för att plocka till mig ännu en tennisarm?

Det är nästan så att jag funderar på om det är slutpippat nu.

Samtal med Guldlock

Hämtar Guldlock hemma då vi båda har läkartid samtidigt.

G: "Regnar det på *****?"

FV: *förvånat* "Näe...?"

G: "Tänkte bara att vindrutan är ren och bilen är våt. Vänta, bara halva bilen är våt, från mitten och framåt!"

*hon går runt bilen*

G: "Hur kan bara främre delen av bilen vara våt?"

FV: "Den tog en snabbdusch".

G: "Hur tar ena halvan av bilen en dusch?"

FV: "Alltså, dom vattnade gräsmattan på jobbet, med spridare, och jag såg att en del av parkeringen fick en ordentlig dusch så jag körde dit bilen och fick vindrutan, lite av taket och motorhuven tvättad.Bra va!"

*tung suck från Guldlock*

G: "Var det någon som såg dig?"

FV: "Spela rollDet tror jag inte.......".


Vad är problemet liksom?

Hoppsan....

I januari bestämde Singelmamman och jag att vi skulle ha en bokcirkel inkommande helg och läsa Jane Austen´s "Emma"

Okey tänkte jag, läser den närmare våren, vill inte glömma vad jag läst sen när det är dags för intellektuella och djupa samtal om bokens innehåll.

Glömde.

Kom på det i förrgår. Filmen utlånad på biblioteket (ja, tänkte fuska lite) och nu har jag två (arbets)dagar på mig att läsa bibelns lillasyster. Ja, storleksmässigt. Heja mig.

Jag borde lyssnat på er...

Jul, eller, vintergardinen i köket skulle tas ner idag och vår/sommargardinen skulle upp tyckte jag. Hur ansträngande kan det vara liksom? Lite väl tydligen då jag blev lite darrig när jag hakade ner nypor och tog tag i glashyllan ovanpå gardinskenan med följande resultat:

Vår älskade Nalle Puh tekanna som inköptes i London när flickorna var små, kom ner med buller och brak och landade i fjorton olimmbara bitar. Vi sörjer och en del av oss förbannar min dumhet och ovilja att lyssna på folk och göra som dom säger. Punkt.

"Jag vill förklara mig"

Så säger den 32 årige norrmannen, galningen, puckot Anders, som mördat minst 84 ungdomar i åldern 15 - 16 år. Vad finns det att förklara?  Hur kan man ens tro att man kan förklara ett sådant här handlande? Madlar har skrivit en sak som jag hoppas att alla tar till sig, läs det. Kom ihåg, mördaren är en blond, norsk norrman!

Sen funderar jag på en sak. Han hade licens på bland annat ett automatvapen?? Varför? Och, framför allt, finns det så många personer i Norge (och andra nordiska länder) som har licens på automatvapen att man inte kan kolla dem? Idag lever ju stora delar av befolkningen sina liv via Facebook och Twitter, och denna Anders har ju varit helt öppen med var han står politiskt. Och han har licens på automatvapen. Kan inte en människa kolla upp personer med licenser på just sådana ställen? Så enkelt. Kanske för enkelt. Eller så är jag korkad.

Det värsta är att nån annan idiot kommer att snedtända och vill "härma sin idol". Fy fan.

Jag blir ta mig fan galen!

Vad är det för fel på mig? Vilken jävla del saknas i det som kallas hjärna? Varför lär jag mig aldrig? Jag tror jag blir galen....skogstokig och, ja, det värsta man kan bli! Jag är så trött, hjälp mig! Ni som har hängt med ett tag, ni minns sängöverkast-storyn? *SUCK* Det här är värre. Nästa vecka, på söndag, fyller guldlock femton år. Jag har köpt födelsedagspresent. Ett par stycken faktiskt. MEN VAR I HELVETE ÄR DOM?? Igen. Jag har glömt var jag gömt dom, igen. Och det är ett par små rackare också. Varför lär jag mig aldrig? Varför berättade jag det in för någon?                      Varför berättade jag det inte för er? Jag hoppar till havs nu, ja, jag ger upp. Helvetesjävlaskit.

Kanelbullens dag ;-)

Idag är det ju kanelbullens dag, och ett par kanelbullar med ett glas kall mjölk har suttit väldans bra idag, men då ska de vara hembakta! Nu är vi bara två bullätande personer hemma idag, och inte kan man ju ställa till med bullbak för två personer! Speciellt inte som det är svårt att baka bara två bullar, eller fyra. För vem vill ha fyrtio bullar hemma och fresta lilla magen? Inte jag.*ljuger* Det är ju så fruktansvärt ohälsosamt att äta så mycket mjöl, socker och smör också. Så jag bakade en muffins åt "L" idag :-)

Ett stycke chokladmuffins fick äldsta dottern av sin ömma moder. Hur jag kunde baka bara en muffins? Tja... det beror lite på hur mycket *harkel* kaksmet man *host host* äter....

JULAFTON!!

TADAAA!
Väl hemma igen gick jag upp på vinden med en julklapp som jag köpt till mannen i huvudstaden i Sverigelandet. När jag går omkring där och tittar på lite annat, då hittar jag mannens julklappar som jag inte hittade i december! Jag har letat som en tokig, och nu låg dom där...på ett ganska konstigt ställe....som jag inte tänker prata om överhuvudtaget. Punkt slut. Men, nu ska mannen få sina julklappar ikväll. Tror att jag ska planera om kvällens middag, kanske ett lite mer juligare tema!

Nu har jag gömt en av årets julklappar på vinden. Nu vet jag ganska säkert att ni tänker att den där knastanten gömmer det igen så att hon inte hittar den i vinter sen, men, jag har gömt den på ett bra ställe, och skrivit på en lapp exakt var jag gömt den, och lappen har jag gömt på ett ställe där jag säkert hittar den. Ha!

Mannen och jag...

SMS konversation mellan mannen och mig under tisdagen då jag var på väg till Stockholm och Ringen:

Mannen: "....alltså, seriöst....vet du inte var ringen är? Det är på våning 2 i "gamla" vita Centralstationen. Ett runt hål, ca 8 meter i diam. med räcke runt. Säg att du hittar! Kram"

Fru Venus: "suck, jag vet inte ens var gamla Centralen är, jag har bara varit till tunnelbanans central. Det ordnar sig, står jag kvar där ikväll ännu och nån rövar bort mig i mörkret så lämnar dom tillbaka mig imorgon bitti när det blir ljust och de ser hur jag ser ut. Kram"

Mannen 2 timmar senare: "Har du hittat dom?"

Fru Venus: "Näää....står här ännu med magen bar..."

Mannen: "Herregud!! Varför ringer du inte?

Fru Venus: "Skojar bara :-) Framme, puss!"   He he...



Välkommen till gänget, Skrytmorsan :-)

Alltså, hemlisen...

Singelmamman, FORTSÄTT JOBBA!

Så där ja. Nu är inte det här nån rolig hemlis, utan en ganska ledsam och tråkig hemlis. Min buss kommer till Centralen 15.30 idag  (om nån vill se en vilsen tant) och Singelmamman skriver: "Vi ses vid Ringen!"  What!
Alltså, Ringen? Vad för jävla ring? Centralen är väl typ, Centralen? Eller i min lilla värld finns det nuförtiden två "Centralen", den som man kommer upp till från den blå tunnelbanelinjen (detta var mellan 1976 - 1980...) och nuförtiden även ändstationen för Kapellskärsbussen, alltså, där uppe, där ute, det nya, raka spåret till Systembolaget som ligger just före Åhléns, men jag har aldrig sett nån ring?

Nu ville ju inte jag låtsas om att jag är lost in space, så jag frågade inte. Tänkte att hon kanske bangar ur då, jag menar, leta upp en vilsen lantis vid Ringen och släpa hem henne och hennes koffert med tunnelbana, där hon säkert sätter sig på platsen märkt för gravida....nej, den risken ville jag inte ta. Så jag frågade mannen.


"Va fan, och du ska vara gammal Stockholmare (ja, för 30 år sen)! Du vet väl ringen, där står alla knarkare och bögprostituerade, det blir nog en kul eftermiddag för dig, vilsen där, he he. Se till att ha trosor på dig imorgon, du kan inte hålla på och springa runt utan hur varmt det än är. Behöver du pengar?"  Till vad då? Knark eller ett manligt fnask? Hmpf.

Alltså frågar jag er, jag har några timmar på mig att kolla svar, var är ringen? Hur hittar jag dit? Och vad är det för nåt? Hjälp!

Klart att hon får en överraskning också ;-)

Alltså, jag har en kompis...

...som är ännu dummare än vad jag är när det gäller datorer och allt som hör till. Nu undrar hon då (via mig, eftersom hon är en så blyg ärta), hur vet man att nån har kommit till din blogg genom att skriva ett sökord, som det lär ska heta? Var syns det? Hur vet jag, jag menar, hon det? Det är liksom en liten djungel det här. Tycker min kompis alltså. Jag har full koll. På vissa saker.

Ibland,

men bara ibland, är jag riktigt smart! Istället för att stiga upp varje gång chokladraden är slut eller vinglaset tomt, som jag gör, och sen också börjar pula med en massa annat smått, så har jag lagt hela chokladkakan på bordet, ställt vinflaskan i skuggan vid fönstret och ställt CD-spelaren på stolen bredvid mig. Nu kan jag fylla på glaset vid behov, ta en bit choklad när det behövs och köra igång Peter Le marc utan att hamna på villovägar. Som sagt, ibland är jag så smart så det bara sprakar om det ;-) Ett kaptiel och nästan 11000 tecken hitills. Nu fortsätter jag med nästa!

Tabbarnas tabbe...

Sovmorgon.
Ensamma i huset.
Lite morgonmys i sänghalmen som
utvecklas till renodlad morgongymnastik.
Slappar och vilar lite.
Så skönt att låta tankarna vandra iväg.
Börjar fundera på "borde" och "måste" idag.
Kanske killarna på macken kan fixa min billykta.
Svänger mig mot mannen lägger armen om honom
och säger: "Peter"....
Ögonblicklig reaktion, uppspärrade ögon och en frågande min.
Förklaringar rinner ur min mun i en rasande fart.
Mannen heter definitivt inte Peter, det gör en av killarna på macken.
Vad fel det kan bli.
Liksom förstörde morgonen lite.
Önskar att hjärnan skulle vara i viloläge lite oftare.

Kategori "Korkad"

I dag på jobbet stekte jag potatis/spenat plättar till lunch. Jag har varit ganska trött och disträ idag. Funderat både på jobbet-jag-inte-fick och skitmailet-jag-fick. Plättarna var klara och det var dags att tvätta ur stekbordet. Som ni vet så blir det en del del ånga när man häller hett vatten i en varm stekpanna. Tänk er då en hink vatten i ett stort stekbord, det blir ånga a la London-dimma. Så även idag. Såg inte ett jota så det måste åtgärdas på det enda sätt som finns.

Fortsatte min dag, med grönsaker, dressing, dukning och sånt som hör till. Var lite lätt irriterad då jag tyckte att jag såg sämre än vanligt. Det var riktigt jobbigt faktiskt. Kanske man borde ringa optikern igen för en kontroll fast jag just varit där? Men de sa ju att det kunde bli problem med progressiva glas, fast det är ju flera månader sen jag fick dom.

Bestämmer mig för att ringa i alla fall. Tar tag i telefonkatalogen och sträcker upp handen för att ta av mig glasögonen, för på riktigt nära håll ser jag inte med glasögonen på mig. Det är nästan så att jag skulle velat ha sett min egen min när jag kom underfund med att jag inte hade glasögonen på mig!! Fan, jag tog ju dom av mig när det ångade som mest och la dom ovanpå micron!!

48 - 3 till Alzheimers light.

Jag? Korkad?

Absolut!
Idag har bästis-doktorn varit hemma hos oss på sjukbesök. Jag måste börja med att säga att jag är glad att han är i livet! Doktorn alltså, inte bästisen, det är en hon. Vi hade en överenskommelse om att var vi inte hemma så skulle han ta nyckeln från gömstället och gå in.

Tydligen tyckte han att det inte var nån hemma, för helt plötsligt tyckte "J" att hon hörde någon gå omkring i lägenheten. Hon gick ut ur sitt rum och såg en gubbe (observera att alla över tjugo år är gubbar i hennes värld) stå i hallen och på väg till "L":s rum.

"J" sa: "Letar du efter tvättmaskinen?" (hon har sina ljusa stunder, tolvåringen) Gubben i sin tur hoppade högt och blev illröd i ansiktet och pep fram ett "Ja". Han har sett helt vettskrämd ut. "J" visade var bästisen stod och lämnade honom där för en närmare undersökning av sjuklingen.

Efter bara ett par minuter ropade han tillbaka dottern och sa att det var fixat!? Enligt doktorn - som jag är osäker på att verkligen var legitimerad - så var felet att kudden (som Sara kanin pinkat på) som var kvar i tvättmaskinen var för stor, så det har täppt till hålet där vattnet skulle rinna ut!? Alltså, han plockade ut kudden och så var hon frisk!

Vet ni hur många gånger jag plockade ut kudden ur tvättmaskinen i förrgår för att kolla om den blivit centrifugerad efter mina omstarter? Och varje gång stoppade jag tillbaka den slaskvåta kudden i maskinen. Jag måste ringa och kolla det här imorgon. Kanske hon (eller jag) behöver medicin.

"L" påminde mig även om att det vankas betala räkningen själv då det inte dök upp varken några spännen eller hårsnoddar. Även hon har sina ljusa stunder. Not.
Jag? Korkad? Det verkar så.

Sånt här paller kan dom väll inte ta betalt för? Visst inte! Eller?

Jag? Korkad?

Under förra veckan var jag in till Singelmamman och hälsade på, precis som jag brukar. Hon hade ett inlägg om sökord, vattkoppor och hur det kliade. Jag missförstod det så totalt att det hettar lite på kinderna ännu när jag tänker på det. Jag kommenterade hennes inlägg och fick då veta att jag var helt uppe i det blå.

Nåväl, Singelmamman är en snäll tjej, så hon skrev att " det är så roligt att du tänker annorlunda". Tack vännen, det var den mest förskönande beskrivning jag fått om saker som jag inte begriper någonting av. Därför har jag skapat en ny, återkommande rubrik för att pejla läget lite, för att kolla hur borta jag är. Tänkte att ni kunde hjälpa mig med det. Det måste ju finnas nån där ute som har svaret på mina frågor och funderingar. Eller hur?

Så, är det sant att man kan fibbla med räkneverken som folk har på sina bloggar? Orkar folk faktiskt hålla på med det?

Sökord (japp, Stjärnkraft har förklarat), funkar det faktiskt? Har ni fått besökare den vägen? Hamnar man inte ganska långt bak i "kön" på enstaka ord, även om man skriver om en kändis?
Kan man/nån luska ut vem som döljer sig bakom anonyma bloggar? *ser mig oroligt omkring*

Jag? Korkad? Vilken jäkla djungel det här är!