fredag 3 september 2010

Någonting måste man ju göra....

Jag var och handlade idag. Kom hem och upptäckte att ingen Tuffs satt och väntade på mig och gick slalom genom trappräcket på väg upp, och "pratade" med mig hela tiden. Ingen Tuffs hjälpte mig att plocka ur matkassen och kolla innehållet. Små enkla vardags saker som var en del av mina rutiner. Så förändrad min vardag är nu. Och vad ledsen Zorra är. Letar fast hon vet var "lillsyrran" ligger. Jag är själv lite förvånad över att det gör så ont, även rent fysiskt. Förutom "gråthuvudvärk" har jag ont i magen och konstant skitränna. Får alltid det när jag mår dåligt på det här viset. Känns som om det är för mycket av det mesta nu. Saknar henne något så vansinnigt.

Vi vill alla tacka för era underbara kommentarer, vi har alla läst dem. Även den från "Anonym" som bara måste påpeka att man inte ska ha utekatt i stan. Hoppas du mår bättre nu. Nu bor ju inte vi i stan "stan", det är ju inte Sveavägen riktigt, och vår bakgård är lika stor som många parker. Fast det hjälper ju inte nu.

Jag hade massor på gång tills idag. Fixa lite små grejer inför bloggträffen imorgon, just nu vet jag inte hur jag gör med den. Lite andra små överraskningar som jag tänkte skulle "drabba" några av er där ute. Men just nu vill jag bara ligga på sängen med en sjuk "L" och en mjuk, svart Zorra.

Men jag fick något gjort i alla fall. Tidigare i somras var vi till Tallinn och då fick jag min vita linnekjol förstörd. När färjan startade maskinerna kom det en massa sot eller liknande som lämnade fläckar på våra kläder.


Hela kjolen var full av sådana här fläckar som inte gick bort i tvätten. Vi fick alla kläder ersatta av rederiet, men jag tyckte ändå att det var synd på en fin kjol som jag faktiskt kunde ha! Så, jag har färgat den idag. Säkert röd, tänker ni då. Men icke sa Nicke! Ingen diskret färg heller, men en färg som passar exakt till min kofta!


Nu ljuger bilden lite, för både kjolen och koftan är lite mörkare, men jag är nöjd! Hoppas ni alla har en fin fredag, jag återkommer med kvällens middag sen senare! Kram på er!

Nica och norskan68, välkomna till gänget! Det brukar vara muntrare än det här...

17 kommentarer:

Anonym sa...

Tänker på er och känner såå med er! Till den anonyme skulle jag vilja säga: Man ska inte ha dårar till att köra bil, inte i stan och ingen annanstans heller!!

Knasterfaster sa...

Åh saknad gör så ont så ont. Ett av våra marsvin dog inatt. Jag undrar om de är i samma himmel. Kanske Tuffs och Tiger tog sällskap upp. Om du kommer imorgon så kom bara som du är. Bry dig inte om att släpa på något. Hänsynslösa anonyma kommenterare önskar vi dit pepparn växer! K R A M.

Agneta sa...

Lägg ingen energi på den som skrev den kommentaren. Otroligt onödig kommentar. Enbart för att vara taskig förmodligen. Och sådana människor mår oftast inte så bra. Du är en härlig människa och vi är många som gillar dig väldigt mycket!
Hoppas du får en härlig helg trots förlusten av Tuffs!

Osloskånskan sa...

Lilla vännen...jag kramar dej!

Anonym sa...

Nejmen, så sorgligt och hemskt för er! Jag lider med er... och tänker på er... har inga andra ord.
Hulda

Lysande ögonblick! sa...

Om vi ses imorgon så känn ingen stress eller krav. Det är ju dig vi vill träffa. Precis som du är.

Beklagar verkligen. Vila. Och kom ihåg att minnen försvinner aldrig.

KRAM!!!

Pinglan sa...

Usch att det finns såna människor som MÅSTE kommentera nåt knäppt när man är ledsen! Skit i den anonyma och minns alla underbara saker som Tuffs har gjort, även om det just nu gör ont i hjärtat. Han har haft ett underbart liv hos dig och din familj! Stor kram från mig!!

Polargrevinnan sa...

Tråkigt och ledsamt när man mister en familjemedlem på ett sådant sätt. Klart att du saknar henne mycket. Jag blir ledsen när jag här människor saga, jamen det var ju bara en hund eller katt. Ingen empati där inte. Fina bilder du har av Tuff.
Din kjol blev ju riktigt fin. Är det inte svårt när man färgar plagg så att de inte blir flammiga?
Försök att gå till bloggträffen, det kan skingra tankarna. Ha det så bra du kan.
Kram Viola

Tigris Predikantan sa...

Är det din katt som är död? Jag känner inte alls igen fru Venus så du måste verkligen vara deppig... skickar pigga-upp-kramar med värme!

Livsnjutaren sa...

My god,hmm jag bor i ett litet samhälle nu. Men ändå i en korsning och jag har 150 meter till stambanan där x2000 susar förbi. Skulle jag tvinga mina katter att vara inne för det skulle dom vara ledsna katter. tycker också du ska dra dig iväg imorn på träffen, och tramsa bort lite av det onda. Hoppas kvällen blir lugn och skön.Kolla hos mig vad vi ska svulla,adjö till veckans lyckade banting.Tusen kramar;)

Realisten sa...

Jag fortsätter att tänka på er! Jag känner igen dina känslor och den där tomheten och saknaden precis sedan min Minna fick somna i våras. Och det här skedde ju dessutom på ett så vidrigt sätt. Det är fortfarande tomt hemma hos mig och det är tur att man i alla fall har alla fina minnen.
Kram, kram igen!

Gafflan sa...

Massa kramar och strunta i den anonyma kommentaren.
Puss och kram.

Märta sa...

Det blir ett sånt fruktansvärt tomrum när de där pälsansiktena försvinner.. Usch, så jag lider med er!
Korkade anonyma kommentarer ska man strunta i, även om det är svårt när man är ledsen..
*Kram, Klem, Knus*

Singelmamman sa...

Kära bästa Fru Venus! Skickar många kramar till dig och familjen! Och anonyma kommentarer ska du strunta i. Den som skrivit det är säkert en bitter människa. Om du orkar tycker jag absolut att du ska gå på bloggträffen. Trots att vi kanske inte ses. Du får i så fall glädja dig åt alla andra fina bloggvänner och en snabb hälsning av min son. Kramar!

Ann sa...

Usch så sorgligt. Jag vet hur det känns. Man är så van vid de små liven och deras ljud och alla tokerier så det blir väldigt tomt ett tag. Anonym är nog lite hård i magen därav den korkade kommentaren. Strunt i det. Kram

Monica sa...

Vännen, vännen....du finns i mina tankar!!! Tycker sååååååå synd om dig & din övriga familj.
Håller om dig jätte länge och med ödmjukhet. Kram.

Nina sa...

till den anonyma : tror du verkligen att det inte finns vägar/bilar/katter på landet eller ?? inga katter blir påkörda på landet?
din kommentar liksom var precis det fru Venus behövde ?? vet du vad emapti är för något ???
snälla du bespara oss dina anonyma tankar !!


Fru Venus : jag vet exakt hur det känns . Min lilla Jack russel kille (Stisse) blev påkörd (av en traktor ; PÅ LANDET!!!) jag bölade och brölade ; snorade och snörvlade´och livet var inte lika kuligt. Kram på er så himla mycket !!!
http://styggalillaloppan.blogspot.com/search?q=stisse