Så här känner jag mig på mornarna nuförtiden, speciellt vinterhalvåret. Tungt, men ändå ganska säkert. I sakta mak, samma lunk dag efter dag. Denna gamla, riktigt gamla, tryckpress står i min morbrors tryckeri i Finland. Jag är nog lite som den, jobbar på, ger mig inte, men det går lite tungt. Jag har funderat på om både jag, min astma och min SI-led (arslet) skulle ha det lite lättare om jag var lite lättare? Vägde ganska mycket mindre. Men det är ju det jag satsar på nu. Måste påminna mig ibland bara. Som idag.
14 kommentarer:
Kilona ställer väl till det en hel del för våra leder och organ för oss som är överviktiga... Det gäller ju att förändra sin livsstil för att gå ner i vikt och stanna där och det är ju DET som är så himla svårt tycker jag!
Jo-jo banta är jag expert på, tyvärr!
Kämpa på vännen!
Kram! :)
Du är inne på rätt tankar! Fortsätt så och tänk långsiktigt, gör upp delmål så blir allt mer lättöverskådligt och känns inte lika tungt. Ha en bra fredag. Kram
Jag dras oxå med ett trasigt ryggslut och för många kilon. Jag brukar tänka på att jag nu faktiskt en del dagar inte ens kan bära min stora favoriit mugg med kaffe i utan får ta en liten fjantig kopp. Om så lite gör skillnad så naturligtvis skulle vi få mindre ont om vi gick ner i vikt. Jag väger ca 10 kilo för mycket och då kan folk tycka att det är väl inte så mycket men tänk att man skulle släpa runt på 10 liter mjölk dygnet runt! Skulle nog kännas!
Kämpa på och varje gång du lyckats gå ner så tänk på vad du slapp släpa på, typ: där slipper jag den mjölken eller kycklingen eller mjölet eller..ja du fattar :)
Lycka till och kram
Jaaa, nu påminner vi varandra....och så tänker vi inte ens på mat och godis och alkohol. Om vi skulle ta och bestämma oss för att det egentligen är äckligt och inte smakar bra? Kanske en idé, styra tankarna lite....vad tror du?
Kraaamaaar
Ha en härlig fredag, Fru Venus!
Rätta takter! Bara bita ihop och härda ut. Du har ett mål och det är ett rimligt mål..men vägen dit kommer inte bli lätt eller speciellt rolig. Men du kommer fixa det!
Så är det....vardagen blir faktiskt lättare om man slipper överflödiga kilon. Nu kämpar vi på, vi låter det ta tid men fan heller att vi ger upp.
En sällsynt stund med uppkoppling så jag passar på att läsa ikapp hos dig. En fot framför den andra, en dag i taget. Vi hjälps åt! Du kommer lyckas!! Kram!!
De extra kilona påverkar mer i kroppen än vi tror. Det räcker att jag ökar 3-4 kilo så börjar knäna göra ont igen.
Andningen har det också lättare utan extra last.
Dessutom passar alla kläder man provar.
Man blir gladare.
Självkänslan ökar.
Man är mindre trött.
Blodvärdena blir bättre.
Man ser yngre ut.
(försöker peppa dig, märker du det?)
Jag hoppas att du lyckas övertala dig själv att köra hårt! Jag finns här och stöttar om du vill!
Stora kramen!
Elle
(viktminskning: -13, ökning:+4 = resultat: -9
kan jag, kan DU!!*blink*)
Usch ja! Jag har också en TUNG dag idag. Men va tusan DET SKA GÅ!! eller hur fru Venus?
Vi klarar det!
Ett steg i taget, ett gram i taget...
Du fixar det!
Kram
Härlig bild på en underbar Heidelberg och du gör helt rätt som jämför dig med den. Sakta men säkert är ju alltid det bästa.
Men ibland (alltid) är man ju så jädra otålig... vill få resultat NU, på studs. Och det är fel. Vet man.
Massor av lycka till!
Det är tungt, ibland ännu tyngre. Men det går åt rätt håll. Sakta men säkert. Kram!
Skicka en kommentar