Familjen lekte"Klämma-och-leta-i-bajs" leken.

Jag var och hämtade hem trettonåringen igår kväll, hon hade varit hemma hos en kompis. Det var ganska sent (med mina tider mätt) och när vi kom hem står femtonåringen och skriker i hallen: "Mamma, mamma, Totsie har bajsat, kom fort, det stinker!" Varken hon eller Mannen hade en tanke på att dra på sig handskarna och börja klämma, men det gjorde jag, och faktiskt med glädje! Det här hittade jag:

Det är inte metall, men kanske nån sorts sten eller ben. Stort som dom där stenkulorna man spelade kula med som barn, knölig och vass (stackars lilla Totsie) och jag är till 99 % säker på att den kommer från den här:

Totsie började spy ganska omedelbart efter att hon fått sin mat i onsdags, och då fick hon "tetramat" från "Mjau". Fan vet vad dom mal ner i kattmat, men en sak är säker, hon har inte hittat den där "kulan" någonstans här hemma och inte heller ätit upp den bara så där om hon hittat den. Jag är ganska säker på att hon har gluffsa den i sig med maten. Jag ska visa den för veterinären idag när jag åker dit för att betala för gårdagens vård *gulp* och sen ska jag ta kontakt med en viss kattmatstillverkare. Nu är jag glad att Totsie slapp opereras och att vi slapp betala för det. Vi tog bort kanylen igår kväll redan att hon skulle få sova helt "naturell". Nu är hon samma pigga, pratglada och busiga katt som tidigare, och sover med mig igen:

Tack alla ni som tröstat och peppat Totsie att bajsa, ha ha ha, det gjorde susen!