lördag 1 september 2012

Det mesta är fortfarande åt helvete, men jag (och främst andra) tyckte den förra rubriken hade begravningsstämning över sig. Jag är fortfarande på väg till Nya Zeeland, magen krisar och tårarna rinner. Skillnaden nu är att tårarna blandas med hällande regn dygnet runt. Om man går ut alltså. Men varför skulle man göra det?

9 kommentarer:

christel sa...

Bli inne och ta en stooor chokladkaka så blir ivarjefall något bra just nu ;)

Fröken Hulda sa...

Man är sig själv närmast när allt är åt helvete. Så är det bara. Å då gräver man och gräver oavsett alla heja-rop och kramelikramar. Jag hoppas i alla fall att det vänder snart... för minns jag inte fel var vi ganska överens i början på året att 2012 skulle bli förbannat bra med tanke på 2011. Bullshit säger jag och satsar på 2013. Hänger du med?

Shamrock sa...

nej stanna inne i värmen

Madeleine sa...

Kära... Hoppas det snart ljusnar! Maila om du vill. Jag är här! KRAM

Singelmamman sa...

Men det finns hjälp att få. Både av proffs och av vänner. Vänd dig till vänner för att få lite pepp och stöd. Och jag säger som andra redan skrivit, finns det något du kan ändra på som kan ge dig lite ro?

Hälsningar
en-som-varit-i-samma-sits

Snäckskalsdalen. sa...

Stryk över dåtid och nutid, ta ett djupt andetag, krama Mannen och döttrarna och och gör något bra, be om hjälp och förändra. Försök! Kramar

Anonym sa...

Är det chokladabstinens? Kan aldrig vara bra att hålla upp med chokladen!
Gör vad du behöver, du kommer att överleva även om man tror att botten är nådd!
Styrkekramar!!
//ullis

Rockstjärnan! sa...

Det är bara att bryta ihop och komma igen!

Önskar dig en Rockalicious kväll!

You Rock!!!

Knasterfaster sa...

Du skulle ha varit med oss till Fåsjön idag. Det var varit soligt och varmt. En riktigt sommardag. Det var 21 grader varmt i vattnet. Vill man komma bort från allt så ska man åka till svärmors stuga för den ligger vid världen ände.