torsdag 13 juni 2013

Ibland när man tror man är väldigt ensam...

...så är man inte alls det helt plötsligt :-)

Mail från stiliga skodamen från landet i väst fick livsandarna att vakna till - som jag ser fram emot en träff med några av mina favoriter från bloggvärlden!

Sen kom K. Fina, glada fuckcancersjuka vännen med ny frisyr - skallig. Men fortfarande så snygg, på både in och utsida. Hon är helt otrolig! Fick besked,  op direkt, allt bra, börjar jobba och hinner göra det tre dagar, in igen och nu skulle allt bort, tvärt! Ok, säger hon, ta det då, det blir nog bra. Sjukskriven nu i ytterligare fyra månader då full behandling pågår. Om det märks på henne? Nope, förutom håret då. Hon ser framåt, planerar för sin framtid. Önskar man kunde köpa hennes jävlaranamma på burk. Så glad att jag har henne.

Nu ska jag steka torsk och koka äggsås. Snart vill två karlar ha middag.

2 kommentarer:

Ezter sa...

God vilja är den bästa medicinen!

Osloskånskan sa...

:-)