Nu vet vi hur Blåöga bor, vi har handlat lite på IKEA och andra ställen, ätit gott och kramats lite.
Liten har blivit vuxen och jag sväljer tårarna. Nu längtar jag efter min säng och en och annan katt och höna, men först en evighetslång färjresa *suck*
2 kommentarer:
Ja, jag förstår ju exakt hur du känner. Märkligt detta att barnen flyttar hemifrån..
Det är en konstig känsla :( Man känner nästan sig lite lurad!
Skicka en kommentar