tisdag 5 november 2013

- 14

Sex veckor. Drygt.
Minus knappt fem kilo. Jag kan leva med det även om jag tycker att det går väldigt trögt. Men, jag resonerar som så, sakta men säkert förblir! Eller hur?

Idag tog jag fram måttbandet för första gången och mätte buddhamagen. Tre gånger.

- 14 cm!

Alltså, jag kanske ser det, om jag kisar lite och tittar från en viss vinkel. Tyvärr kan jag inte säga att jag känner det då min arbetskjol har gummiband. När jag tänker efter stramar inte jeanstightsen som tidigare, men det trodde jag berodde på hala trosor.

Så, bra där då kanske. Med den här farten är jag fit for fight till påsken 2017!

6 kommentarer:

Chrissan sa...

Heja dig!!

Anne med e sa...

Så himla bra jobbat!!! Sakta består, alldeles sant! :)

Ezter sa...

Tror det är helt lagom takt, jag tycker du är duktig!

Singelmamman sa...

Klart du är duktig! Och sakta är mycket bättre än fort. Jag är grymt imponerad av dig. Bra jobbat!

Gafflan sa...

Heja!! Sakta är skitbra. :))))

Baronessan sa...

Kämpa! Här går det också i snigeltakt men jag övertygar mig om att det är bra ATT man har gått ner även om det går segt.