torsdag 16 januari 2014

Mannen. Och jag.

Mannen är på språng sedan igår kväll igen. Tre länder och sjuttioelva färjturer senare kommer han hem på lördag morgon. Då är han säkert i samma skick som jag. Inte undra på att vi passar så bra ihop.

Jag börjar dagen med tre läkarbesök mellan 9.00 och 11.00. Lungor ska kollas, tuttprov igen och sedan ska min ena stortå klämmas på. Klämmas ganska hårt tror jag då jag helt tappat känseln i den. Märkunderligt. Hem och svänga och sedan på jobb mellan 13.00 - 21.00. I all oreda är jag trots allt glad över att jag är ensam hemma när jag kommer hem, för jag kommer inte att vara någon pigg muntergök, det är ett som är säkert.

Tror jag måste döpa om bloggen till Tant Surgnäll. Eller nåt sådant.

5 kommentarer:

Ezter sa...

Du måste inte döpa om! Du beskriver livet precis som det är, med upp och nergång!
Tänker på dig! Kram!

Tina sa...

Döp inte om den för bättre tider kommer....

Säger jag som är beredd på att säga upp mej utan att ha ett nytt jobb på gång... Nu är måttet rågat!

Anonym sa...

Livet är så himla hårt ibland. Hoppas verkligen din fortsatta dag blir fin och än en gång, var rädd om dig det finns bara en fru venus och hon är himla fin.
Kram från björntanten

bosseliden sa...

Du får se fram emot att Blåöga kommer hem till helgen. Hoppas att det gått bra med de tre besöken. Kram från södern.

Snäckskalsdalen. sa...

Läst ikapp mig igen.
Aj, aj, aj, men det blir nog bättre så småningom. Förändring är alltid jobbig, men det låter lite jobbigare än "vi" trodde. Stay cool.
Kramar