Men. Min fantastiska kollega har semester denna vecka. Det i kombination med att det var helgdag i fredags gjorde att jag drunknade i jobb igår. Helt under tåget faktiskt. Men det löste sig.
Tills jag kom hem vill säga. Trött var bara förnamnet. Sov före klockan nio.
I morse när klockan ringde halv sex började jag fundera. När man var aningen yngre kunde jag jobba 16 timmar, festa fram till tre på natten och sen stiga upp klockan sex och jobba sexton timmar igen. Hur orkade man?
Och framför allt, kunde inte energin man hade fördelats lite bredare, lite till tantåldern också?
Nåja. Ny dag idag. Ikväll måste jag orka lite mer än prata med hönsen och titta på syrenerna som ska grävas ner.
3 kommentarer:
Man orkar verkligen inte ens hälften av vad man orkade förr!
Ändå tycker min mamma, 83, att det är "Konstigt att jag bara orkar jobba i kolonin ett par timmar, sen blir jag så trött!"
Inte konstigt alls, i min värld!
Brukar jag säga till alla småbarn som härjar omkring: spar energin, ni kommer att behöva den!
Kul att det är roligt arbete och att du trivs.
Kramar
Festa är en omöjlighet nu för tiden. Man blir ju utmattad i flera dagar efteråt. Det är jobbigt nog att vara vara vid medvetande tydligen.
Skicka en kommentar