gnälla och är på dåligt humör så kan jag ju lika gärna fortsätta!
Vi börjar med mannen i huset (gäller även barnen ibland).
Mannen som jag delar smutstvättskorg med är faktiskt en hejare på att hjälpa till, och då gärna i köket. Han handlar oftast, hjälper nästan alltid till med matlagningen och helgmaten sköter han oftast ensam. När man sen har varit sådär duktig så resulterar det oftast i disk. Gladeligen fyller han diskmaskinen, men när jag har hört porslinsskrammel oroväckande länge så brukar jag ingripa. Han har fullt i maskinen och det står ganska mycket kvar på diskbänken, men efter en liten, men inte diskret, omorganisation av mig så har allt fått rum och det finns även plats kvar för frukostdisken. Okej, det kan jag leva med. Jag är en hejare på att packa och stuva, det är ju typiskt kvinnogöra. Om det ska bli bra vill säga.
Sen har vi då det som ska diskas för hand. Stora, fina kockknivar, ugnsformar som inte ryms i diskmaskinen och liknande. Han diskar glatt och skvättigt, svabbar av diskbänken, torkar av händerna på jeansbaken och tar sikte på soffan. Det är då "Fru Venus" känner hornen krypa fram och med bestämda steg tar sikte på diskbänken och torkskåpet, och frågar sig:
"Varför diskar karlar inte handtagen på knivar och utsidan på formar?? Jag bara undrar.
Nähä! Där står man sen och gnuggar och gnider, skrapar och putsar så att alla sidor blir rena.
Under tiden sitter mannen i soffan och ger mig onda ögat som kan betyda två saker:
"Gör allt själv då om det inte duger" eller "Ledsen-hund-blick-jag gjorde-mitt-bästa"
Egentligen är jag löjlig som klagar, men principen, jag vill att det ska bli rätt från början.
Snälla Gud eller du där nere, låt det regna punchpraliner på mig idag. Jag behöver det.
10 kommentarer:
Det där med diskmaskinen känner jag igen. Men Maken kan packa bilen som en gud, varför inte då diskmaskinen? Jag förstår inte det.
Min man är bra på att tömma diskmaskinen och sätta grejorna rätt i skåpen. Men ställa in i maskinen sköter jag helst själv. Alla karotter,knivar,grytor mm lämnas också åt mig.
Jag har en under många år utvecklad teori:
Män gör så här med berått mod. De har helt kallsinnigt räknat ut, att om de gör något bara halvbra, så slutar det snart med att någon annan (frun/flickvännen/sambon osv) tar över. Listigt som bara den!
Men å andra sidan möjligtvis enda tillfället då mannens list övergår kvinnans förstånd. Eller egentligen inte ens då, för de är ju genomskådade, dom små liven ;o)
Fast det kan ju förstås bero på en medfödd genetisk defekt också, met överlämnar jag åt forskningen att utröna.
Eh ... hur skriver jag egentligen? "met" är, för den oinvigde, en helt ny - icke vedertagen - förkortning för "men det".
:-) Jag tror på det genetiska. Det måste vara så, som det syns här så är det ingenting Anna är ensam om....
Genetik ... eller en massiv, manlig konspiration mot oss kvinnor? Hm... Måste fundera vidare på den saken, tror jag.
Just därför är det skönt att vara särbo just nu.=)=)
*s* Rätt tänkt, Lena! Och i ärligheten namn är det under sådana omständigheter inte alls dumt att vara självbo heller ;o)
Hmmm..."Mannen" önskar meddela avvikande åsikt...:-) Fru Venus är duktig kock... fast inte så rationell alla gånger... Fru Venus är ibland mer "köksmästare" än kock... "gör det, ta hit det..." Dessutom... diskmaskiner är en världslig sak, resultatet blir bättre om man diskar oftare med mindre disk... :-)
Jaha, där fick man så man teg... ;-)
Skicka en kommentar