Nakenchock!

Nu har det gått ett dygn och den värsta skammen har lagt sig. Se till att ni inte dricker nåt varmt eller nåt med kolsyra. Tack. Nu ska jag berätta för er hur man inte ska göra.

Igår när jag kom hem och upptäckte att vi hade fått tillbaka vårt efterlängtade vatten så bestämde jag mig för att göra de två saker jag längtat mest efter; sätta igång tvättmaskinen och ta en lång, het dusch. Sagt och gjort. Kröp ur kläderna i badrummet och började med 30 minuters njutningen. När jag ansåg mig vara färdig (ja, färdig och färdig, men kanske fler ville ha varmvatten?) så steg jag ur duschen och upptäckte att handdukarna inte hängde där de skulle. Attans också, de låg ju i kassen i köket, jag hade ju duschat på jobbet i två dagar. Raskt tog jag en liten "torka händerna handduk" och lagade en turban av håret och drog på mig ett par sockor ur smutstvättskorgen. Jag ville nämligen inte gå barfota med mina rena fötter på det smutsiga golvet i hallen och köket där hantverkare, rörmokare, fastighetsskötare och gud vet vad gått med skitiga kängor.

Glad i hågen, våt och lite lätt frusen knatar jag in i köket för att hämta handdukskassen. Nar jag kommer in i köket ser jag en blå byxbak som sticker ut ur skåpet under diskbänken. Innan jag hinner reagera sticker även ett huvud upp över skåpdörren. Han säger ingenting, den lätt chockerade rörmokaren, och det gör inte jag heller. Jag står som fastfrusen tills jag inser att han inte tittat bort utan fortsätter stirra och blir bara rödare och rödare i ansiktet. Jag rusar ut ur köket och in tillbaka till badrummet. Chockad, generad och till sist förbannad.

Om man inte är färdig med ett jobb utan kommer tillbaka och märker att någon står i duschen (tro mig, det hörs) så tycker jag att man borde tänka: "Aha, nu är det nån hemma! Bäst jag ropar till lite så att de hör/vet det!" Men icke sa nicke, utan huvudet före in i skåpet bara! När jag krånglat på mig ett nattlinne som var närmast till hands (tur att jag kastat mitt röda Nalle Puh tält) och gick ut i köket igen så var han borta. Som uppslukad av jorden. Ljudlöst har han försvunnit. Jag hoppas att han inte fått men för livet.

OM denna rörmokare mot förmodan skulle läsa min blogg så kan jag tala om att det inte riktigt var mig han såg, för jag var på väg på maskerad och hade hunnit ta på mig min blåvalskostym, albino modellen.