"På köksbordet står en krukväxt, en primula i svart plastkruka och med plasten kvar runtom själva blomman. Den ser lite ledsen ut och den är rosa. Jag gillar inte rosa. Jag ser på prislappen att den är köpt nere på bensinstationen. Tjugonio kronor har den kostat. Blomman är säkert kvar sedan förra helgen. Lutad mot plasten står ett kort. Jag känner igen kortet från de som Invalidförbundet skickade ut till påsken tillsammans med ett bankgiro där de önskade ett frivilligt bidrag. Det blev inget bidrag men vi behöll korten, vilket jag faktiskt ångrar just nu. På kortet står det: Grattis på födelsedagen! Kenny. Inget "min älskling" eller "kram". Ingenting om att jag skulle få min present senare under dagen. Inte ett skit!"
"Bowla med killarna på jobbet? På min födelsedag? Jag fattar ingenting, absolut ingenting. Aldrig tidigare har jag hört att de brukar bowla. Det är min födelsedag, jag fyller halvjämnt, och om en inte allt för avlägsen framtid kommer jag att dö. Om cirka två kilo är det kört. Jag kommer att dö i min ensamhet medan han bowlar! Det är någonting som jag missar här. Med en duns landar jag på sängen och sekunden senare lägger jag mig ner. Inte gråta, inte gråta, tänker jag. Jag orkar inte sminka mig på nytt. Eventuellt kan jag borsta tänderna, så att Lena inte känner doften av marsipanen från tårtan. Med ens kommer jag ihåg chokladkakan jag fick av Olle. Den ligger kvar i väskan! Dagen är räddad!"
5 kommentarer:
Du skriver helt suveränt. Men jag har inte riktigt fått kläm på den där Kenny. Är det man eller sambo eller pojkvän? Bor dom ihop?
Kenny är sambo, så dom bor ihop sedan fyra år. :-)
Bra! :D fast...jag vill gärna läsa mer :D
Ja, jag med! Jag tycker "kapitlen" är lite för korta... Mera, mera!
Skriver du en bok?" Coolt!!!!
Skicka en kommentar