torsdag 13 maj 2010
Det tysta paradiset
När det gäller vissa saker har jag en otrolig tur. Oavsett om jag åker på jobb varje morgon eller om jag har lyxen att få vakna ute på stugan, ser jag följande varje dag. Blå himmel, blått hav, morgondis och en sol på väg upp. Det är vackert. Det är tyst. Det är bara jag och morgonpigga fåglar som njuter av tystnaden och naturen. Jag har en av världens vackraste vägar då jag kör på jobb. Sämre början på dagen kan man ha. Jag låter bilderna tala för sig själv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
15 kommentarer:
Wow, vilket Paradis!!! En lisa för själen att sitt & titta på de underbar bilderna! Det behövs inga ord. TACK!
Du ser, jag blir aldeles till mig....SITTA ska de vara. Inte sitt, det säger man till hunden.
jag skulle inte tacka nej till en sån utsikt!
Jag är inte ett dugg avundsjuk ... *ler*!
Så vackert!
:)
Ja, snacka om lyx! Blir avis som sjutton ;)
Så vackert. Jag avundas dig massor. Jag hade aldrig kunnat bo i en storstad och inte ha möjligheten att få vara nära naturen.
WoW säger jag med! Och vilken tur du har som förmår att uppskatta utsikten. Ja säger ju det, snart måste jag komma och hälsa på! (fast det lutar åt att det inte blir förrän i augusti, hoppas du är hemma då)
Otroligt vackert och fridfullt. Singelmamman, samåka? *s*
Underbart fridfullt det ser ut....avis, japp det blir jag men med glimten i ögat...Kram och hoppas du får en underbar helg /Heleena
Det är en av dom stora fördelarna med att bo vid havet. Dom fina naturupplevelserna!
Kram.
Åhhhh!
Veronica: Ja, häng på du med! (inte alls konstigt att kommentera någon annans kommentarer :-)
Men vilken fridfull plats!
Wow! Lite skillnad på din och min väg. Lite mycket. ;0)
Så skönt att du fortfarande, varje dag, uppskattar den och inte tar den för given. Fina bilder!
Tjusigt. Jo visst bor vi ju fint.
Skicka en kommentar