Satt i soffan igår kväll med "J", vi har alltid gemensam TV kväll på tisdagar (vi uppskattar alla snygga karlar). Dörren från köket ut på balkongen stod öppen. Plötsligt hörs en (jävla) moped.
"Det där är Norsken", säger "J" där hon sitter i soffan
"Va?", säger jag och fattar ingenting
"Det är hans moped, och nu kommer Tompa!"
"Hur vet du det?" Jag sitter som en fågelholk i soffan
"Men jag hör ju det, mopparna har olika ljud. Nu kommer Ante, fan vad hårt han kör!"
"Menar du att du hör på ljuden ute på gatan vems moped det är?"
"Det är klart!" säger hon och tittar på mig och himlar med ögonen
Jaha. Jag tycker att det är lite märkunderligt. När jag ropar att maten är färdig får jag göra det tre gånger. Minst. När jag ropar att dammsugaren står i hallen och det är bara hon och hennes rum kvar, då hör hon inte alls. Och så undrar folk varför jag är trött.
9 kommentarer:
Selektiv hörsel.
En åkomma även bland barn i 9-11-årsåldern.
Barn är märkliga varelser.
Anmaja
http://blogg.omakastengods.se/
Åkomman är rätt så utbredd bland män och barn...
Jag håller med Stina.
Ha,ha ... ja man hör det man vill höra ... gör jag med ibland *ler*!
Selektiv var ordet!
Jo, och läsa till prov hör de aldrig. Måste vara stendöva när det gäller sådant.
Men, haha, det är ju Skillnad på mopeder med killar på och morsor som ropar en massa ointressanta saker! Fattaruväl!?
Selektiv hörsel, det är tonåringar det. Jag hörde Lillemans moped och hörde skillnad på den och andra på långt håll.
Skicka en kommentar