Både medicinskt och vetenskapligt humbug...

Mannen lärde mig något nytt här om dagen, och jag måste säga att det är aaaningen pinsamt att jag vid mina år inte visste det tidigare.... Vi var och tog ett kvällsdopp, mannen sjöng sin vanliga "ahj ahj mina bollar" sång innan han kom sig i vattnet. Han påstod sen att vattnet var kallare än vad det brukar, för bollarna försvann!

Nå, vi vet ju alla hur sjåpiga karlar är, så jag suckade och sa: "Vadå försvann, var skulle de ha tagit vägen?" " Jo, det försvinner", säger han och fortsätter sen: "Kom och känn!"  Jag var ju inte direkt nödbedd *harkel* så jag simmade dit och kände efter....och ta mig tusan, de var borta!! Kollade det sen med vännen P som är hälsovårdare, och jo, bollarna beter sig så. Hmmm..... tänkte jag.

Så tidigt i morse, medan mannen sov och havet borde vara som kallast, smög jag ner till stranden. Slank ner i vattnet och stod där med vatten upp till just under pattarna (ville inte riskera dom). Jag stod där. Och stod. Men icke! Min boll försvann inte! Så det var bara att gå upp ur vattnet, magen var kvar, inte mindre, men skrynklig som ett katrinplommon. Typiskt att det bara funkar på karlar...