"Varför är det alltid mitt fel?"

"Om jag nu måste komma med in till stan, fast Zorra fick stanna kvar ute på stugan, så kan jag väl åtminstone få ha lite roligt! Det dräller av fladdermöss uppe på vinden, och om nån av dom flyger iväg och råkar hamna i min mun, så måste jag väl få leka lite! Fladdermöss är kul för de skriker så högt, och de hänger med ganska länge, de lägger sig inte ner och bara dör, utan det blir lite sport av det hela.

Jag vet att det inte är så smart att ta in dom alla gånger, men när ingen var i köket så gick jag in i sovrummet via balkongen. Men mjau vilket liv det blev! Ju högra matte vrålade åt mig att jag skulle ta ut skiten(?), desto mer skrek fladdermusen, och jag måste liksom koncentrera mig på den, tänk om den har smitit och landat i mattes säng? Sen såg jag att badrumsfönstret var öppet så då gick jag ut på taket till utbyggnaden med min lekkompis. Kruxet är att det inte går så bra att jaga på plåttak, så vi gick in igen, under sängen. Av nån anledning skrek den som värst då, och sen helt plötsligt så tystnade den. Inte ett pip eller en rörelse. Tråkig typ.

Jag bar fram den till balkongdörren att matte skulle se den på morgonen, en sån liten sak är väl inte så mycket att skrika om! När jag hoppade upp i fåtöljen för att sova såg jag att det var lite blod här och där, men det är inte från mig, jag har inte en skråma, så skyll inte på mig! Tuffs".