onsdag 18 augusti 2010

Dagen D, del 3 - SLUT

Jag älskar min doktor! Ja, i morse hade jag kunnat ta livet av honom, strypt fanskapet med mina bara händer, men det gick om. När vi träffades på eftermiddagen bad han om ursäkt för tidsbokningsmissen, de tog hela felet på sig. Han bad om ursäkt säkert fem gånger. Undrade hur jag mådde. Beklagade smärtan under bedövningen. Det strulade till sig lite också, så vi pratade om det med. Alla "mindre" bedövningar på den högra sidan lyckades, men med själva SI-leden sket det sig. Han missade lite och körde nålen i en "frisk" nerv i stället. Hörde ni över till Sverigelandet hur jag skrek? Det kan ha berott på att jag inte låg stilla, men han är alldeles för mycket gentleman för att påpeka det. Ni vet, de grå tinningarnas charm. Han klappade mig lite på låret, inte den cellulitfria delen på baksidan, utan fram på. Tror han är lite tänd på mig. Eller rättare sagt på ersättningen han får från sjukhuset i Mariehamn *asg*

Han är mycket för att småprata och han berättade att han tillsammans med sin fru (vad annars) varit till Seglinge med båt under sommaren. De hade motorbekymmer och låg där i gästhamnen nån dag. Under tiden passade de på att rida, tog en lektion av en ung flicka som var jätteduktig och mycket bra med både hästarna och "eleverna". Gissa vem? Min stjärnöga, "J"! Världen är verkligen liten. Jag fick också en ny tid, han ville ha det klart, för han åker till Canada i två veckor för att undervisa. Han är duktig min doktor, ska träffa honom i december igen.

Hur det känns? Jävligt bra! :-) Lite öm efter nålarna, men ingen värk!! Jag ska ta det lite lugnt, jag vet, men jag känner redan...kärringen är back in buisness! Ombord på färjan, är hemma imorgon bitti klockan 04.25. Jag borde äta middag, men jag tror jag skiter i det och beställer en färgglad drink istället :-)) Kanske dansar lite Lambada i nattklubben. Nä, måste ta det lugnt i tio dagar nu, det var så många stick. Men karaoke kan jag väl sjunga? Inte en enda finnpensionär, svensk ölbunkrare eller japan känner igen mig här ;-)

Ett stort och innerligt tack till alla er som med kommentarer, mail och sms peppat mig under dom här dagarna, ni är guld värda! KRAM!!

Tant Grön, vad glad jag är över att just du vill vara följare :-) Välkommen!

18 kommentarer:

Unknown sa...

Så nu kan vi pusta ut igen...ja, det är inte utan att jag gått och hållt andan lite då och då när jag tänkt på dig. Det låter positivt det hela. Unna dig en go´drink nu och gapa lite kareoke. Det ä du värd. Kram

bakom berget sa...

Skönt för dig, att det är över! Antar att du klämde i ordentligt när du sjöng på vägen hem och att du fick dig en riktigt god drink!
Ha det så bra nu!
Kram.

Malla sa...

Ja - dansa Lambada, bara att passa på! :D

Knasterfaster sa...

Tänk att din läkare har fått ridlektion av din Stjärnöga!

Ninis sa...

Vad roligt att höra att din dotter gett läkaren ridlektion :)
Skönt att du är back-in-buisness igen. Perfa med en ny tid i december oxå, det måste ju betyda att du får en smärtfri jul :)

Maj Korner sa...

Härligt att det är över och att det verkade ta skruv. Jag är imponerad av ditt sätt att hantera smärtan i vardagen så att hojtade när du fick själva behandligen var inte mer än rätt.

Pinglan sa...

Gött!! Snart kan du hoppa upp och slå klackarna i taket! He he

Petra sa...

Så skönt att det är bättre. Nu kan man koppla av.
Du, inte en futtig drink. MINST tre.

Kram

S sa...

Du är värd alla färgglada drinkar du kan få tag på, jisses vad du har är bra! Puss på dig! :)

Shamrock sa...

Äh, lambada och drinkar. Köp en påse aprikoser och festa loss vet ja

Daniel sa...

Du e värd att goa drinkar ombord!

Hälsa Vera Bengtsson!

Sara sa...

Underbart!! Drick rikligt med drinkar och dansa som en tok!

Ting sa...

Hoppas verkligen du tog en drink efter allt det där jobbiga!
Stor kram!

Snäckskalsdalen. sa...

Så skönt att det är över, hoppas nu att du får vara ifred för värken lååååång tid framöver!
Kramar

Märta sa...

Jisses, så skönt att höra!
Blås på och lev rövare så mycket du bara orkar! Det är du sannerligen värd! :D *kramen*

Selma sa...

Det där med hålla sig i stillhet i tio dagar känner jag igen. Hoppas du har mer förstånd om att följa ordinationen än vovven här. Lek stillsamma lekar och var rädd om dig så att du kan rasa runt sen. Passa på att kräva lite uppassning också, det är en lämplig "sjukdomsvinst".

Åsa Hellberg sa...

Vad skönt att bli fri från det onda!

Lysande ögonblick! sa...

Underbart. Hoppas det håller i sig!!!!