måndag 2 augusti 2010
Hon är hemma nu...
...min hästtjej, mitt yrväder, min lilla tjej med himmelsblå ögon och temprament som ett nyårsfyrverkeri :-) Jag har fått krama om henne, känna på det solblekta håret och konstaterat att hon växt flera centimeter sen hon var hemma sist. Hon har pratat och berättat, om hästar, tävlingar, hinder, hästar, transporter, priser, hästar, hagar, simturer och hästar. Hon pratar så autopiloten i min hjärna har gått på och jag gnäggar nickar instämmande med jämna mellanrum. Det gör inget att rummet ser ut som om en tornado dragit igenom efter fem minuter hemma, eller att det finns 38 par smutsiga ridstrumpor i tvättkorgen. Hon är så solbränd och fin, ja förutom benen då, för de har ju varit "inlåsta" i ett par ridbyxor i åtta veckor. Huvudsaken att hon är hemma, i två dagar, sen vill hon tillbaka till hästarna. Jag antar att det bara är att vänja sig, det är väl så här det blir när de blir stora. Och så fina.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Sånna blir dom men du har i alla fall fått låna henne från hästarna några dagar ;D
Kram.
Låter som min 14-åring,hon är på vift till på Onsdag. Dock hos kompis.Hästarna vi har får vi borsta på själva.
Ja oj så hon har vuxit ditt nyårsfyrverkeri! ;) Kram till er!
Åh vad härligt att få hem henne. Krama på henne ordentligt nu.
Passa på att krama henne, rätt som det är tycker de att de blivit för stora. Men tänk vad härligt hon haft det i sommar med hästar, utomhusvistelse och barnarbete (mockning och annat)
Nu får du riktigt njuta av den söta "damen"....gosa, lukta & låt henne slänga kläder lite här o där.....*fniss*.....
Kramar om.
Vad roligt att hon är hemma igen. Mys nu ordentligt med henne!
oj oj oj vilken stor havremoppe!
Det är bara att tacka sin lyckliga stjärna att man får åka med! =)
Ja du det låter som vår äldsta... :-)
Förstår att du vill ha din underbara dotter i närheten ett tag nu :):)
Vet hur det är, mina är ju sen länge helt utflugna!
Vet när sonen oxå kom till den åldern att morsan o farsan har för mkt koll på läget(19 år), och därmed ville flytta hemifrån .....
Jag "bad" honom att stanna lite till, tror t.o.m
jag erbjöd honom pengar för att han skulle bo hemma liiiite till ...hihi
KRAMAR till er,Cia:)
Tänk vad man kan älska mycket ibland. Tur det, för annars skulle de vara inlåsta i bur mestadelen av tiden. *sur*
Skicka en kommentar