söndag 31 oktober 2010

En mors oroshjärta får nattligt samtal

Yngsta, trettonåringen, är i skärgården hos sin häst. Då hon inte hört av sig alls under gårdagen skickade jag ett sms vid niotiden, ville bara kolla att allt var ok. Inget svar. Okey..... jag ringer imorgon bitti.

Min telefon ringer kl. 04.27, det är dottern. Men ändå inte. Det är ingen i andra ändan. Varför ringer hon nu? Fast jag halvsover skickar jag ett sms med ??. Inget svar. Vill inte ringa med tanke på småbarnen i samma hus. Hur bra tror ni jag sover resten av natten? Vad kan ha hänt? Älgar? Hästen blivit dålig? Strömavbrott? Det är liksom det som skulle kunna hända där ute på ön, inte så mycket mer. Men jag är orolig i alla fall! Halvsover, drömmer helknäppa drömmar. Vaknar av att telefonen ringer.

"J": "Hej mamma, varför messar du mig ??"
M: "Därför att du ringde mig halv fem i morse men sa inget, jag blev orolig!"
"J": "Ahaa, men jag tror att jag har förbrukat mina 1000 sms den här månaden för det går inte att messa!"
M: "Okey, men jag hörde av mig ganska tidigt igår, du kunde ju ha ringt!"
"J": "Ja, men det kostar ju!"
M: "Du ringde ju i natt!" *herregud*
"J": "Ditt sms var framme i telefonen, jag måste ha lagt mig på den i natt och så ringde den upp!"
M: "Jag blev orolig. Så allt är okey?"
"J": "Mamma, vad skulle kunna hända här?"

Ja, med tanke på mina drömmar, en hel del... Tänk sen när de börjar vara på stan, får körkort, åker utomlands, flyttar hemifrån....*suck*

15 kommentarer:

Ann sa...

ALLT kan hända i en mammas huvud. Jag förstår att du blev orolig. Själv hade jag inte kunnat låta bli att ringa tillbaka och kolla.
Och angående huset (lite sent) så är det inget annat än gult :)

Desirée sa...

Oj ja! Förstår verkligen att du blev orolig. Min lilla stumpa har har börjat jobba som croupier på krogarna här i stan. Lite nervöst det också....

Barbro sa...

Förstår dig helt och hållet, hade gjort detsamma.
Slutar man nånsin att oroa sig...

Sus sa...

Min dotter var på halloweenparty i natt. 0.50 messade hon och sa att hon var hemma. Tack gode gud för mobiler!

Unknown sa...

Om du visste vilka tankar jag har, har haft och vilka scenarier (stavas det så?) som jag målat upp under tre barns uppväxt, tillväxt och nutillstånd, trots att dom nu är relativt stora.
Mamma...alltid mamma.
Kram

Unknown sa...

Förstår dig absolut! läste i bloggen till My myself and i att du var för lat för löste :) Tänkte därför att tipsa om tepåsar löste som jag alltid använder då jag också är för lat :)

http://www.houseoftea.se/tetillbehor/tefilter-tepase-small/product_info.php/cPath/29/products_id/82

Hoppas det hjälper! :)

Unknown sa...

Glömde en sak...du påminde mig här förrut om 70-talet. Det skiljer några år mellan dig och mig.Igår fick du mig att hamna tillbaka i mitt 70-tal. Disco, Mallorca...jag bodde där då under några år...jobbade som guide bl a. Igår diggade jag gammal discomusik och drömde mig tillbaka... Spanien, paella, sangria, tapas, DISCO, varma nätter, sammetsögon mm ;-)
Kram

Malla sa...

Ojoj jag hade ockå blivit vanisnnigt orolig! :S Tur allt var som det skulle :)

Veronica sa...

Ja, usch vad man kan skrämma upp sig själv, Och vad ARG jag blir! För att jag är så rädd. Min skrutt har äntligen fattat, för det mesta iaf, att det är smart att höra av sig till mamma en gång för mycket än tvärtom. Hennes liv blir så mycket lugnare då.

Veronica sa...

Det jobbiga är, för både mig om min omgivning, att det där gäller alla som jag bryr mig om. Men alldeles särskilt dottern och älskade mannen. Gissa vad som händer när han är ute och kör motorcykel och jag inte är med och han inte hör av sig när han inte är hemma den tid han sade? *skräck*

Nina sa...

1000 sms per månad ???

Ulrika sa...

Vi är nog våra värsta fiender ibland tror jag.
Vi hinner fantisera ihop mord och många andra visor innan vi är färdiga för dårhuset.
Jag är glad att jag inte behöver oroa mig för barn, fast det finns ju massor annat att oroa sig för ;)

Knasterfaster sa...

Skönt att ingenting hade hänt!

Åsa Hellberg sa...

Jag hade regerat värre än du, jag hade nog åkt dit:)

Fru Venus sa...

Åsa: Man "åker" tyvärr inte bara dit... :-)