Dag två i El Stockholmo - del 1

Det var igår alltså.
Vi började med konstutställningen på Waldemarsudde, det var vi och 50 pensionärer i päls redan tio minuter innan de öppnade, vi kom först in för mannen har tränat pensionärs-trängas i flera år redan. Anders Zorns konst tog mig med storm, jösses så vackra! Oljemålningarna var intressanta och otroligt fina, färgstarka och vackra (speciellt de med damer i röda klänningar och nakenstudierna) men det var ändå akvarellerna som tog mig med storm, ingen, jag lovar, ingen kunde eller kan måla vatten som han! Jag blev helt golvad. Tyvärr fick vi inte fotografera där men vi köpte lite grejer, kan inte berätta vad för en del är presenter till en del av er. Förresten så vill jag bo där på Waldemarsudde, jag har redan möblerat färdigt i tankarna.

Sen ville mannen till Skansen (släkten, ni vet) och Skansenakvariet. Sagt och gjort, vi hoppade på spårvagnen igen. Den här skylten mötte oss när vi kom dit:

Försökte lämna in mannen, men på Gubbhyllan måste man betala för hans mat så det la jag ner, och på muséet påstod de att han var för ung(?) för dom. Följande skylt som satt på dörren till akvariet såg ut så här:

Ha ha :-) De hade en massa roliga skyltar där, bland annat den hos krokodilerna; "Kasta inte mat eller saker åt eller på krokodilerna, någon måste plocka bort det, eller vill du göra det?" Nope, inte en chans! Fast jag tror att krokodilerna var drogade eller gjorda i plast, för de rörde inte en min, vilket också var anledningen till att jag vågade titta på dom.

Mannen ville helst se silkessvansaporna, eller nåt sånt, och de var urgulliga! Tyvärr glömde jag fota dom, vi blev så till oss när vi såg att de hade ungar, små ytte-pytte söta saker. När vi gick ut kom vi till mina favoriter, dom där Timon och Pumba djuren (suri..., nånting?) dom var gulliga, nyfikna, pratsjuka och lite småknäppa!

"Hej hej, hemskt mycket hej!"

Han/hon "pratade" hela tiden, men lämnade inte sin sten

När vi skulle in till akvariet så hann jag bara ta ett par steg in och sen var jag ute på en halv sekund!! Jag lovar, har ett tåg varit på väg att köra över mig har jag inte varit snabbare än vad jag var då! Precis innanför dörren låg en sån där grön mumbo - mamba orm och den var minst 27 meter lång och lika tjock som jag! Över min döda kropp liksom (vilket inte var långt ifrån), jag mådde riktigt illa. En dam tipsade om en annan väg in så man slapp se äckel-päckel djuren. Där möttes jag av det här:

"Klapp och kramhörna", jomentjenamittbena! Säkert, klappa spindlar och krama ormar, *ryser och får tuppskinn*, fy fan! Nu hittade mannen mig och ville visa lite annat. Dom här gillade jag, nån sorts ekorrar som bodde här tillsammans med andra äckel-päckeldjur:

Piff och Puff, och bredvid ett litet hus med deras nötförråd.

Fängelset, med skylten: "Här bor Putte. Det är Piffs och Puffs kusin som snattade i entréhallen!"

Sen kom vi underfund med att Totsie har avlägsna släktingar där inne på Skansenakvariet, nämligen dessa små svarta apor. De lät som hon, sprang runt som hon, åt på allt som hon och klättrade på allt som hon. Men de var också så söta, och ett par av dom hade små svarta apbebisar :-)

Nu var Skansen avklarad och vi fortsatte till nästa ställe, men det tar vi senare idag, både ni och jag måste göra något vettigt mellan varven ;-) Hörs senare!