lördag 5 mars 2011
Min viktresa
Ulrika, min viktcoach, tycker inte att jag frågar tillräckligt mycket. Men när hon förklarar så bra, ger så mycket information, och det faktiskt händer något, ja då vill inte jag nojsa i onödan liksom. Egentligen är jag förvånad över att det går åt rätt håll överhuvudtaget, för jag är inte stenhård på något sätt....*harkel* Men att ha Ulrika i faggorna är lite som att ha en fröken som kollar läxan, och man vill ju inte ha kvarsittning. Det jag gillar bäst är att hon får mig att tänka till ibland, främst då varför? Och framför allt, varför jag vill gå ner i vikt, varför jag bangar ur ibland och ger upp en stund och varför jag äter vissa saker och har behov av vissa helt onödiga måltider. Jag har lärt mig att det handlar mycket om trygghet, det viktigaste i mitt liv. Och jag fortsätter, tillsammans Ulrika :-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Härligt! Man skall gilla det man gör annars går det inte.
Du är så jävla bra!!
Bra jobbat och fortsätt med det som funkar för dig! Kip fajting ;-)
Kämpa på!!
Kram
Du är så duktig!!!
Härligt! Keep up och håll ut! du är duktig!
Heja dig Fru Venus! Härligt att höra och applåd för att det går åt rätt håll. Kan du själv se vad det är som gör att det går åt rätt håll? Det är viktigt att uppmärksamma det i livet som går som man vill. Då är det roligare att fortsätta med det.
Vänliga hälsningar från stränga skolfröken Ulrika
Skicka en kommentar