Död, dödare, dödast.

Eller mest död, skitsamma med grammatiken nu, döda är vi i alla fall. Vi har kommit hem en timme efter min gå-och-lägga-sig-tid. Död nr 5. Jag alltså. Efter det mycket givande jobbmötet idag åkte jag iväg till stugan för att sätta upp väv. Blev lite annat jox också, visar det imorgon. Men nu, nu är all väv uppe, så tack och hej vävtapetsrulle, din tid i min specialanordning för utmatning och mätning av väv är över:

Hade lite fart på idag men åkte ändå hem för att äta tisdagsmiddag med bästa bästisen S och en flaska vin. Gott, trevligt och jag fick en så god nyhet av henne att jag kommer att småle lyckligt och lättat i två år framöver. Vi åt en massa ost till förrätt och efterrätt också, plus ett litet chokladägg.. Död nr 2. Min karaktär alltså.

Sen ville Mannen ut till stugan ett varv efter middagen *trött-trött* för att testa ännu en omgång gipsankare och skruvar han köpt. Nu är det så illa att jag skulle kunna skriva en hel roman om Mannen och hans gipsankarskruvprojekt men jag tror inte blogger pallar med det. Nu ska det bytas och testas lite andra grejer. Igen. Död nr 3. Mitt tålamod med just den biten.

En fördel med den extra stugresan var att Zorra kom med hem. Eller kom och kom. Jag lurade henne och låste in henne i transportburen. Hon blev skitsur men vi vill ha henne hemma i helgen då en del av oss reser bort.

Tänkte stjäla mig en ledig stund för att hälsa på er men då gör död nr 4 entré. Datorn är stendöd. Så död som den bara kan bli. Jag har inte bestämt mig ännu om jag ska ringa datadoktorn eller kasta ut skiten genom fönstret.

Om min egen dator är stendöd så är jag 3/4:s död. Död nr 5. Det är jag det. Måste spara era historier tills imorgon, för nu är det tuttakris. Mina nya följare, imorgon ska jag hälsa på er med ordning, och Lippe och Fru Gårman, ska försöka maila er imorgon. Natti natti.