M

M som i mamma.
Mamma, mor, morsa, moder.

När barnen var små, söta, rara och fogliga(?) och man bestämde både vad de skulle äta, klä på sig och när de skulle sova var det riktigt mysigt att vara mamma. Missförstå mig inte, det är det fortfarande. Då tänkte man ganska ofta ibland att vad skönt när de blir äldre och man får lite mer egen tid, kan lämna dem ensamma och inte behöver passa på varje steg de tar.

Nu är dom äldre, vill mest ha egen tid, vara ensamma (läs: inte på stugan) och vill inte att jag ska kolla allt vad de gör och vilka de träffar. (Sen tror jag de vill ha en mamma "som fattar nåt".)

Jag i min tur vill göra saker med dem, ha dem med mig på stugan och resor, och jag vill absolut gärna veta vad de gör och vem/vilka de träffar. Dessutom vill jag att de är hemma kl.elva på kvällarna, stiger upp hyfsat tidigt på morgonen och städar sina rum. Det är ungefär som att önska fred i mellanöstern eller att be svenska kungen visa foton från sina privata fester.

Det är inte alltid så lätt att vara mamma. Men det är underbart.