Bloggbesök och bloggvänner Del 2

Nu då.
Har ju fått en hel del kommentarer under sommaren som gått om mina bloggbesök, hur jag orkar, hur jag hinner, hur jag vill, hur jag har råd, om jag inte vill ha lugn och ro när jag har semester?

Nä. Det vill jag inte. Inte hela tiden, för jag har lång semester, minst sex veckor har jag alla somrar. Dom som känner mig vet att jag gärna tar hand om, rår om, fixar och donar med vänner. Dessutom har alla mat, dryck och annat roligt med sig när de kommer, så jag går inte i konkurs.

Tant Grön, med bloggen Våga vara kärring, frågade mig där vi satt på bastulavan i somras, vad vill du göra om du får välja? Det var första gången på väldigt länge jag fått den frågan, annars heter det "vad kan du göra"? Alltså med min ickeutbildning. Men vad jag vill, men inte kan av flera skäl, det är att öppna ett pensionat.

Ett vitmålat pensionat vid havet. Stort, ljust, snickarglädje och stora glasverandor. Jag skulle inreda det personligt, max tio - tolv rum, sällskapsrum, matsal inne och ute i en glasveranda. Öppna spisar, läshörnor, filmrum, bord för spel och umgänge. Sköna soffor och varma plädar. Varmt och ombonat under höst och vinter, ljust och svalt på sommaren. Ett stort kök där jag kunde laga mat och baka, allt hemlagat. Öppet året runt. Nära till stan och till stranden vid havet. Jag vet exakt var det skulle ligga.

Alla skulle vara välkomna. Familjer, ensamma, par och vänner. De som inte har någon att fira midsommar med, eller de som aldrig blir bjudna på nån kräftskiva skulle träffa nya vänner och känna del i en varm gemenskap. Eftersom det inte skulle vara så stort skulle stämningen vara familjär men full av skratt, omtanke, lugn och ro för den som vill. Jag skulle ta hand om alla. Nu kommer det aldrig att hända, men i alla fall.

Åland är ett underbart ställe om våren och sommaren. Jag lämnar det ogärna då. Men jag vill träffa folk, vänner. Under tiden 15 augusti till 15 maj är det i princip stendött här. After work, middagar på stan, teater, genrep, konserter fyller inte min tid under dessa långa månader. Det mesta är stängt, eller om det är öppet, svindyrt.

Av någon konstig anledning har ingen tid med vänner här. Åtminstone inte med mig. Jag har återupptagit en saknad vänskap nu under våren, kul. Vännen P har jag träffat tre gånger i år. På hennes födelsedag, en gemensam fest och min födelsedag. Förutom Singelmamman var hon den enda som dök upp när jag fyllde år. Ingen har tid, jag träffar er runt om i Sverige oftare än vad jag träffar mina arbetskamrater, gamla vänner och nya vänner här hemma. Tråkigt men sant. Sen vi flyttade ut till stugan i maj har jag sagt till alla att kom, kom över när som helst, vi är hemma, bjuder på middag. Ett par har kommit.

Så, jag vill inte ha lugn och ro hela min semester! Jag vill träffa folk, ha roligt, skratta, dricka vin och laga och äta god mat. Jag förstår dom som behöver sin semester just för att varva ner och landa i lugnet. Jag däremot kommer att ha det så ensamt, tråkigt och lugnt i drygt åtta månader framåt nu. *suck* Nu vet ni. Alltså ni som orkat läsa.