torsdag 20 oktober 2011

Gode Gud!

Kan du se till att någon hör av sig idag och säger:

"Kom, vi bjuder på middag ute på lokal!"

eller


"Kom hem till oss och ät middag!"

eller

"Fortsätt packa ni så kommer vi med pizzor!"

Tack.

Annars kan jag tala om att jag har ingen släkt på Åland överhuvudtaget, Mannens är minimal och krasslig, vänner lyser med sin frånvaro tillsvidare med undantag för gårdagens hjälp och idag har "L":s judotränare och min chef lovat hjälpa till en stund på lördag. Gud hör bön. Åtminstone den bönen.

13 kommentarer:

Kia sa...

Ni är såklart välkomna hem till mig på middag. Men det är ju en klen tröst pga avståndet. Fanken också!!!

Anki sa...

Åååh vad jag önskar att jag kunde ta "ledigt" från mitt några dagar och ta båten över till er!!

Ezter sa...

Ja om man ändå bodde lite närmare! Det är så enkla saker att hjälpa till med och så självklara! Men kanske inte alla tänker likadant...
Snäll tränare och snäll chef iaf :)

Ellen sa...

När jag blir lyxfru. Då kan jag höra bönen. Då sätter jag mig på båten och kommer. Nu är det dessvärre svårt när jag jobbar...

Kram

Helena sa...

Bjud er själva på lokal om ingen annan gör det? Pizza med hemleverans kanske finns? :)
Kramar

Knasterfaster sa...

Om du fanns 500 meter här ifrån skulle jag sätta mig på cykeln och komma direkt.

Tantaluran sa...

Det är nu verkliga vänner prövas

Lippe sa...

Önskar......♥
Kram

Suzan sa...

Hoppas ngn som bor närmre hör din bön, jag tänker iallafall på dig, fastän det är en klen tröst just nu <3

Petra sa...

Hoppasverkligen hör din bön.
Kram

Malla sa...

fanns ni närmare skulle jag inte tveka en sekund.

Anonym sa...

Ingen tröst NU att tanken nog slog mig men tyvärr var jag hemma själv låååååångt efter middagstider :((( Kram/Mollamaja

Jonna (finnpajsaren) sa...

Gumman... ja det är nu alla dina besökande bloggvänner skulle komma istället.
Hoppas det ordnar sig. KRAM.