lördag 21 januari 2012

Hur ska det gå?

Begravningen är över.
I ett par timmar satt eller stod jag och funderade på hur hon ska klara sig, hon som blev kvar?
Att efter 43 år vakna, somna, äta, fira semester och bara vara ensam? Jag kan inte föreställa mig hur svårt hon har det och hur hon lider, hur ont det gör och tårarna som aldrig tar slut. Det får en att tänka på ett och annat.

Nu är jag i alla fall hemma och har lättat upp det tunga huvudet med lite vin och mycket Singelmamma. Nu blir det stan och Alko, eventuellt en skoaffär också....

4 kommentarer:

Snäckskalsdalen. sa...

Jaaa, usch, ja...det måste kännas väldigt märkligt och ta väldigt lång tid innan man vänjer sig, om man nu gör det.
Hoppas det blir en fin dag för er.
Här har vi SNÖSTORM!
Kramar

Jess sa...

Ja det är verkligen hemskt att ofrivilligt behöva stå ensam efter så många år kan jag tänka.

Shamrock sa...

Man klarar det mesta om man måste. Men det kommer att bli tufft, tur att hon har en vän som du som hör av sig och som bryr sig

Malde sa...

Det går. Man överlever.

Hon har tur som har dig som vän.

Skickar med kramar i överflöd så du kan dela med dig.