söndag 8 januari 2012

Om att kasta sten när man sitter i glashus....

I fem dagar nu har jag bett, hotat, skällt, tjatat och bönat på yngsta att hon måste börja svänga på dygnet. Man kan inte sova till kl. 15 på dagarna, det är den tiden hon kommer hem från skolan nästa vecka. Noll gehör men desto mer suckar, stön och blickar som kunde döda.

Blev väckt av Mannens kompis kl. 11.45 idag. Visserligen mycket trevligt, men mitt på dagen - igen!! Vad är det med mitt sovande nu för tiden?

När jag var upp kl. 06.30 i morse och gav kissorna mat (jo, det kan jag göra i sömnen, speciellt när Totsie står på mitt ansikte) var det tio grader kallt ute. Burr. Nu är det - 3 och blå himmel med en strålande sol. Går inte att undvika längre. Långpromenad, här kommer jag!

7 kommentarer:

Gafflan sa...

Jag väcker mina döttrar! Speciellt den yngsta för hon har samma sovvanor som din. Idag skulle hon vara i kyrkan kl 10 så det vara bara för henne att pallra sig upp.
Kram

Agneta sa...

Härligt väder! Här är det gråmulet och några plusgrader. Råkallt. Men ut och promenera ska jag! Ska bara se skidorna först.

Lippe sa...

Prova med att ha en arbetslös 20-åring hemma!
Hur ska det gå när jag börjar jobba och inte är hemma och tjatar?
Underbart väder här också, som jag just var inne och informerade sonen om!
Kramar ♥

Marianne sa...

Halleluja att det stadiet är passerat,men jag har fortfarande mitt tjat och ungarnas protester ringande i öronen,tsss!
Det blir bättre....jag lovar :-)

Snäckskalsdalen. sa...

Sol???
Välkommen till sjusovargänget och jag det är inte helt bra att kasta sten i glashus....KRamar

Tankar vid midnatt sa...

Samma underbara väder i södern!

Anonym sa...

Du borde skaffa dig ett par sånahär ;)

http://humlespunk.wordpress.com/2012/01/08/nu-har-vi-fatt-till-den-optimala-vackningen-tycker-vi-da-fast-det-tycker-inte-sonen-kanske/