Min rumpa och jag är hemma igen.

Skönt.
Gillar Helsingfors och har haft dryga två toppendygn med Blåöga (som sov över hos min syster när jag sov på hospitalet). Tror att även Blåöga är nöjd. Fynd i form av kläder och väska gjordes i rasande fart, dock är hon lite fundersam på om hon också kommer att bli(?) en likadan väskoman som jag?

Nej, det är (tyvärr) inte min rumpa och pilen är lite missvisande då vänster sida är riktigt bra som vanligt, med undantag för den överdoserade lokalbedövningen som spred sig från rygg ner till knäveck. Tänk er att ha tandläkarbedövning-pirr på halva sidan. Kändes lite mysko att gå. Men. Ett "test" gjordes i april som inte riktigt funkade på höger sida. En ny variant testades igår. Var inte riktigt nån höjdare det heller. Alldeles för trångt, nålen har mindre än en mm utrymme att gå ner i. Ont som fan just nu, men det finns hopp om att det "lägger sig" tillrätta inom de närmaste veckorna.

Något annat som behöver lägga sig tillrätta är min mage. Jag ligger alltid på mage när jag körs in i röntgentuben inför bedövningen. Bra så. Eller bra och bra, men det funkar. Ny sköterska igår. Han ville att jag skulle ligga på en ganska tjock kudde. På mage. Jag tittade på honom, på min mage, och på honom igen. Undrade om det var nödvändigt? Jo, de såg bättre då. Glad i hågen(?) fick jag ta min krockkudde till mage och lägga mig på en aningen mindre krockkudde, och jag kan tala om att det inte var nån höjdare. Trodde jag skulle spy upp hjärtat och lungorna när jag låg där och hulkade.

Nu är jag übertrött. Sover aldrig en blund efter behandlingen, varför vet jag inte. Vi steg iland kl. 04.25 och Blåöga somnade tio minuter senare. Jag ska försöka sova/vila under dagen idag bara fastighetsskötarna där ute slutar använda sin #%¤&" lövblåsare! Ja, god natt morgon på er då!