lördag 8 september 2012

Men hur tänkte jag?

Stod och diskade efter maten och väntade på att bastun skulle bli varm.

Tänkte, att ikväll, i soffan vid brasan, då skulle jag läsa vidare i boken.
Jag ville verkligen veta hur det skulle gå för Anna och "Höjdaren".

Sen slog det mig. Det är den boken jag skriver på!
Är det bra eller dåligt att jag vill veta alla detaljer på vägen till slutet på boken?

Hur lät det där riktigt? Men ni fattar va?

7 kommentarer:

Anna Fransson sa...

Det lät väl bra? Att du skriver/ skapar en historia som drabbar dig?
Jag blir också nyfiken!!

Lippe sa...

Låter väl jättespännande att tom författaren vill veta hur det går! Skit i disken - SKRIV!

Elle sa...

Att kunna övertyga sig själv är den bästa förutsättningen för att kunna övertyga andra om att det man gör är BRA!

Paradiset Kaos sa...

Det lät jättebra!!!

Shamrock sa...

det låter som att det är en bra bok

Nica sa...

Precis så ska det vara!! Och det bästa är väl ändå när figurerna gör lite som dom vill- å slutet blir en överraskning! Skriv på- å kom ihåg att jag finns här som "medläsare/pushare/bollplank . Jag tycker det är så härligt att du gör! Skriv- skriv- skriv. More is more, i det här fallet. Pöss!

Anne med e sa...

Precis som det ska va!
Tror "lät riktigt" är åländskt uttryck, förresten. Jag skulle säga "lät egentligen"