Jag låste ut mig. Stod där på gården utan varken bil- eller hemnycklar. Blåöga stod ute på skolgården och såg sista skolbussen susa förbi, hon skulle ju inte ta den för mamma ville hämta. Och jag ville och skulle hämta henne!
I vårt grannhus i stan finns en begravningsbyrå. Vi delar samma bakgård/parkering. Ett väldigt trevligt par driver denna begravningsbyrå. Begravningsentreprenören var ute. Kunde jag månne få låna deras bil i femton minuter? Nemas problemas, san han och gick in efter nycklarna.
Jag anser mig vara en mamma som försöker lösa problem efter bästa förmåga och ställa upp för mina barn, hålla vad jag lovat.
Blåöga anser att jag är en heltokig och halvgalen mamma som hämtar henne i en begravninsgbil.
Jag såg en svart Mercedes och hon såg en bil full med döingar(?).
Så olika tänker vi. Men hem kom vi.
7 kommentarer:
Själv skulle jag tänka på möjligheten med begravningsbilen, att kunna lägga sig där bak när någon annan kör.
Skrattar så jag nästan dör...
Kram kram
Haha, ser hennes min framför mig när du kommer susande i likbilen.;)
Både jag och gubben fick oss ett gott skratt.
Du höll ju vad du lovade :-)
Hahahahaha!! N(D)öden är uppfinningens moder....
Mycket roligt. Dödsroligt liksom.
Ha Ha!!
Man tager vad man haver...
Skicka en kommentar