Jag vet att de är till låns, men sjutton vad tufft det är när lånetiden går ut.
Jag minns knappt den jobbiga babytiden när man var mest ensam med de små liven. Däremot minns jag när de var små, roliga, utvecklades i en rasande fart och mamma var viktigast i världen.
Tonårsperioden fick visserligen ett eventuellt tredje världskrig att likna en muttrande kö i kassan på Sparhallen, men men, den kom och gick och jag har inte i hela mitt liv varit så trött som då.
Sedan började tjejerna vuxna till sig lite. Ironiska skämt, funderingar, skratt och helt plötsligt lite samma intressen. Underbart. Men sedan ansåg sig de också vara "stora" nog för att flytta hemifrån, vid sexton och nästan sjutton. Eget litet hus och studier i annat land lockade dem hemifrån. Det var tufft.
Men det tuffaste kom idag, upptäckte jag. Guldlock fyllde arton år för en vecka sedan. Myndig. Stort men helt okey.
Men idag kom hon in på jobbet och gjorde segertecknet. Körkortet var kirrat på första försöket/uppkörningen. Bara så där. Tog reservnycklarna till min skruttbil och åkte iväg.
Vuxen, helt plötsligt väldigt vuxen och inte ens i behov av skjuts av mig mer.
Samtidigt som jag är stolt, så stolt, så blev det också ännu ensammare helt plötsligt.
Nu är det bara att hoppas att man vänjer sig.
och någon gång får skjuts hem från en fest ;-)
5 kommentarer:
Det är jättebra när de tar körkort för då får man en privatchaufför
Man är stolt, men det är sorgligt!
Jag fick en klump i halsen...
Så stort! Grattis till Guldlock!
Ja tänk vad tiden springer iväg! Jag fick mitt första barnbarn i 40-årspresent och kan du begripa att han blir 19 om en vecka! Visst är det oförskämt?
Kram
Skicka en kommentar