
Mannen kom hem igår kväll efter några dagar i Helsingfors och Tallin. Han hade med sig en present till mig.
Tanke nr 1. "Va fan! Verktyg! Till mig?"
Tanke nr 2. "Rostiga verktyg!"
Tanke nr 3. (efter att ha läst på kartongen) CHOKLAD!!!
(förbannade jäkla diet, vill äta choklad nu!!!)
16 kommentarer:
Mmmmm...
Ojsan...dom ser onekligen väldigt goda ut :D
Verktygen är inte till dig förstår du väl, de är till verkmästaren i magen. Så ge honom dem
Vilken snäll man säger jag :-)
Vilken rolig present!!
Japp. De ser riktigt goda ut. Finns det inte någon chokladdiet?
Hej!
Det tyckte jag var en väldigt gullig present! Rart av Mannen!
Jag har missat några inlägg hos dig, så här kommer några kommentarer.
Progressiva glasögon GÅR ÖVERHUVUDTAGET inte att vänja sig vid. Jag vet det. Faktiskt. När jag skall läsa på skrärmen sitter jag ALLTID och petar upp glasögonen en aning. Skall jag se på nära håll för jag göra som du, ta dem utav mig. Av allt detta tittande på olika nivåer får jag ont i nacken och får jag ont i nacken får jag ont i huvudet. Så är det bara. Men jag skall snart iväg så får vi se hur det blir den här gången. Brukar ha en inkörningstid på ett halvår, känns det som. Puuuuuhhhh.
Det här mailet från någon som inte ens skriver vem den är, det är så lågt, så lågt. Mitt förnuft säger mig att man ska strunta i sånt där. Mina känslor gör mig topp tunnor rasande över anonymiteten. Sen att "den" läser bloggar kan jag ju inte förstå, tycker man inte om bloggarna, så läs dom inte, för bövelen. Det är ju frivilligt i allra högsta grad. Och vad får man ut av att vara ohövlig......
Vi som läser varandras bloggar gör ju det för att vi tycker det är mysigt och trevligt och vi har ett utbyte av det.
Man kan säkert spåra ett mail men jag skulle inte lägga två strå i kors för det. Negligering. Total negligering.
Och så var det det där arbetet, jaaa, jag hade kanske, kanske ringt och bett att få reda på lite mer om "mig själv", alltså vad det föll på, det hade jag nog kanske gjort, i all vänskaplighet, sådär. Men nu är det ju lite svårt att veta hur kemin är, det är ju något som inte jag vet nåt om......jaa, vet i fasen om jag inte hade ringt. För min egen självkänslas skull.
Och sluta för allt i världen inte att skriva. Du vet ju hur mycket vi alla tycker om dina texter och jag som drog ut hela bloggen din!
Kram på dig, en stor bamsekram,
Agneta
Oh, herregud så mycket jag skrev, orkar du läsa allt.........stackare.......har vinterkräksjuka på alla håll och kanter ser jag.
Dito kram.
Meh...Jag har då inte sett någon diet som har förbjudit förtäring av verktyg... ;D
Mysko va...att sutta å suga på en skruv???
Så söta, och förmodligen goda! Härlig make du har som kommer med pressenter!
Nä va gott! *vill också ha*
Åh! De där var ju så söta att man inte KAN äta upp dom! Fin present! :)
Hahaha, han vet verkligen hur att smörja sin kvinna ;)
Jag vill också ha sådan verktyg! Jag skulle ha blivit jätteglad om jag fått sådana även om de hade varit riktiga och rostiga.
Haha fiffigt och snällt :)
Skicka en kommentar