"Jag bor hos Fru Venus med familj. Fast egentligen vill jag bo på det stället som matte kallar för "på stugan", i skogen där runt om kring. Det gjorde jag tills igår kväll. Kan ni fatta, jag kom bara för att kolla om de ställt ut mat åt mig, och medan jag åt så slet matte tag i mig, och lika snabbt som jag slukar en bit fisk så satt jag i transportburen. Ett jäkla sätt om ni frågar mig.
Jag måste erkänna att det var ganska skönt att bli ompysslad av både lillmatte och mellanmatte. Mannen i huset plockade bort en hel hög med fästingar som varit ganska irriterande, om jag ska vara ärlig. Tuffs blev också jätteglad över att träffa mig. Soffan i "J":s rum var inte heller fel. Men försök förstå, skogen är underbar nu på våren, det dräller av möss och småfåglar och jag kan sova ute under nån stubbe på mjuk mossa.
Nu blir det mat bara två gånger om dagen, toppat med någonting som matte kallar för "medicindroppar". Sen förvånar det mig inte ett dugg om man måste jaga vita pappersbitar en eftermiddag i veckan igen. Matte tror att jag tycker det är kul, men jag gör det bara för att hon ska sluta "åhåa" och "oja" sig, ropa "hon vann!". Jag vill bara gå och lägga mig igen. Sen tycker jag att hon ska sluta kalla mig för "slängmage". Inte mitt fel att jag magrade så mycket för två år sedan när jag bodde i skogen i en månad. Kanske matte skulle ta sig en titt i spegeln, min slängmage är i alla fall tom, till skillnad från hennes... Det är trevligare när hon kallar mig för "apelsinöga", det är för att mina ögon är nästan apelsinfärgade, enligt familjen.
Jag fyllde faktiskt sex år i mars, man skulle ju kunna tro att man skulle få bestämma en del själv vid det här laget. Som att få springa upp på vinden och jaga fladdermöss, eller gå över till korvkiosken och se om nån tycker synd om mig och delar med sig av korven. Jag är inte så förtjust i att behöva äta samma medicinfoder för resten av mitt liv, men vad gör man när matte och djurdoktorn har gaddat ihop sig.
Nu ska jag höra med Tuffs om hon vill klättra upp på sovrumsgarderoberna med mig och riva bort lite tapet som nån idiot har satt upp över den gamla vädringsluckan. Det är ganska retfullt att sitta och höra på fåglarna som byggt bo där inne, och vi kommer inte åt från utsidan, det är för högt. Taskig planering av det här huset om ni frågar mig."
16 kommentarer:
Hej Zorra! Trevligt att få se dig, du är väldigt fin. Slängmage sa du, hm ja det var ju lite ofint sagt det håller jag med om. Du kan göra som jag gör ibland, håll in magen när du går förbi Fru Venus, då blir hon nog paff. Ha det härligt och lycka till med tapeten! Jag är säker på att ingen kommer märka något.
Hej Zorra!
Men du, du kan väl jag fram mitt namn på den vita pappersbiten nästa gång. Då blir det väl lite roligare?
Blir inte fru Venus lite förgrymmad när du river tapet?
frunatmaken: gissa en gång...:-/
Tur katten är hemma igen....fast den själv kanske inte riktigt tycker detsamma.
Men Gud i himmelen vilken vackker väg du har till arbetet och vilka fantastiska bilder, jag är förstummad......
Kanske man skulle flytta till Åland ett slag!
Och så gillar jag så mycket ordet Esplanad, vi har inte det så mycket här, det blir aveny eller nå't sån't. Esplanad är ett vackert ord för en vacker gata.
Kramisar
Härligt att Zorra är tillbaka igen! Jag skulle bli galen av oro om en katt var borta så länge, jag är ju en hönsmamma.
Han är tjusig Zorra, svart som synden
;)
Men Zorra! Fattar du inte att Matte legat sömnlös av oro över vad du varit ute på!!
Okej, hon har kanske skällt och gnällt lite på dina olater men det där med att rymma hemifrån var väl att ta i lite! Tror hon fattat vinken!
Och du, erkänn att det är skönt att vara hemma igen och bli ompysslad
Oj då...tvångströja jue :)
Hej på dej Zorra, du va mej en fin liten misse. Hälsa så gott till din matteoch ge henne en
Kram från mig
Hon ser ju precis ut som min Morris!! Jättefin!!
Heeej Zorra-pissen!! Häärligt att bli av med alla äckliga fästingar va!!?? Han är inte så feg han, mannen i huset som vågar sej på dom!!!
Vilken klok matte du har, Zorra. Hon kan, precis som jag faktiskt, prata med djur! Tänk Zorra, det är inte alla tvåfotingar som kan, så du har haft tur! Och du ska inte vara ute och ränna i skogarna, det kan ju bli smått av det!! Nej, håll dig till dina mattar och husse, det är där godaskerna finns! Ja, och vacker är du ocskå, helst svart. Jag förstår varför du kallar dig Zorra. Puss på dig!
Hulda, matte till en hund
Välkommen hem Zorra!
Hej Zorra! Du ser precis ut som en katt som hette Svarta Sara. Hon var väldigt oberäknelig och elak. Det tror jag inte du är. Hej då!
Åh, det är så underbart skrivet!
Jag tycker lite synd om dig Zorra... ;D
Klapp på pälsen
Vilken fin berättelse, din kisse verkar vara väldigt intelligent. Ge Zorra en kram från mig
Skicka en kommentar