Jag har ju helt fastnat i 70-tals träsket de senaste dagarna, och främst musiken då men också kläderna folk bar, speciellt artisterna. Nu pratar vi främst om karlarna (vad annars). Scenkläderna var alltid färgglada, glittrande och tighta. En rosa, gul eller grön "sparkdräkt", tight som ett ålskinn och med alla knappar uppknäppta i skjortdelen, utsvängda ben och så tight, så tight över rumporna och
kulorna bulorna så ingen som heslt fantasi var nödvändig (kolla in killarna i videon Ding A Dong). På den gamla goda tiden var det verkligen scenkläder, och vardagskläderna hade lite samma stuk med andra färger och material.
Minns ni Shaun Cassidy och låten Da Doo Ron Ron? Han hängde på min vägg i mitten på 70-talet....(juutuuba den ni) ;-)
Idag har killarna samma jeans och tröjor/skjortor på scen som de har till vardags, tycker jag alltså! Tvärt emot vad de hade för 30 - 40 år sen (oj då, sååå länge sen?), jeans som hänger så långt ner att du kan använda rumpan som sedelklämma, stora slattriga jeanspåsar på framsidan så Petter-Niklas kan springa vilse där inne. Nere vid smalbenen sen igen är det så tighta att man behöver vara två personer för att få av dom! Vita T-skjortor eller svarta skjortor, färdigt! Nu kan inte jag säga vad som är snyggast, men kläderna var fan så mycket roligare förr! Eller?
17 kommentarer:
Jag säger bara Shaun Cassidy och Donny Osmond!
Vad jag var kääääär i dom!! Hängde också på väggen i mitt rum. Det var tider det:)
Det stinker nästan nostalgi-virus här hos dig!!! *haha*
Jag var bara intresserad av Abba och Baccara under 70-talet.
Borde jag vara orolig nu...?
Absolut mycket roligare!
Åh Donny Osmond och David Cassidy....fast jag minns inte deras kläder, men musiken (trots sin "enkelhet") piggar upp tanter än i dag! /L8
Det märkliga är att man inte funderade så mycket över det tighta modet som var just då, det är bara nu som det blir så uppenbart hur mycket det visade av kroppen så att säga. ;D
Kram
Jag behöver knappast tillägga att jag knappt var född på 70-talet ;-) Men visst, korna var coola :))
Klart man minns! Vilken nostalgitripp du tar oss med på! Donny Osmond säger jag bara...Han hade dock inte riktigt så kroppsnära kläder...
Ha ha, vilka kor menar du att var coola, Mollamaja? :-)))
Tajta brallor - Jag säger bara Robert Plant i Led Zeppelin. Han hade jeans som såg ut att vara målade på kroppen och någon uppknäppt fladdrande skjorta för det mesta! Inte konstigt att 70-talet sitter som fastnaglat i minnet. Det kopieras ju musik och kläder fortfarande från den tiden.
Jag är totalt lost.
Men hur tror du de luktade i deras "nedre delarna"i sparkdräkten efter en dans..ho,ho..Men snygga var dom.
Hah, ja, nu gillar jag inte de tajta discolekdräkterna :)
Men - maj gadd, jag haaatar nerhasade brallor som korvar sig vid fötterna.
Urk, rent ut sagt.
Det är nästan så man vill ha tillbaka 80-talet :)
Eller - nääää...
Haha, ja men det märkliga är ju att man inte reagerade på deras kläder då. Idag skrattar man alltid åt kläder och frisyrer som verkar lite antika. Men nej då, inte håller du på att bli gammal heller..
Kram Maidi
Dette husker en gammel "hippie":-) Midt i tiden som student, men jeg tror jeg var for "gammel" for Melodi GP. Vi kjørte rock:-) Deep Purple, Led Zeppelin, osv....... Det var helt "bak mål" og like "lett" musikk. Jeg har utrolig mange gode minner fra 70 -tallet.
Jeg tror jeg foretrekker en mellomting mellom sagge bukser nå og tights på 70- tallet:-)
Klem fra Gro
att dom var! :D
En rolig sak ang David Cassidy (bror till Shaun om jag inte minns alldeles galet?): jag hade en stooor affisch med honom i mitt flickrum - p g a hästen han stod bredvid...! Jag var hästflicka i mitt tidigare liv och kunde inte låta bli. Däremot har jag aldrig hört något med honom (dags att söka på YouTube?), men hästen var fin. ;o)
I min klass var det en tjej som älskade Shaun och en som älskade Donny och de kunde inte komma överens. De hade vars sin pärm med bilder av sin idol. Det var alltid ett himla tjat om vem som var snyggast. Själv var jag tokig i The Monkees på -60 talet för att sen efter sett filmen från Woodstock festivalen helt byta musiksmak... Men visst är nostalgi härligt. Vad jag känner vid sådana minne är hur ung och frisk min kropp var då - jag fylls med glädje!
Skicka en kommentar