Äggigt sorgligt

Sedan 29 maj har vi varit lyckligt lottade och fått 228 färska fina små hönsägg (ja, vi har fört "bok", bara för att få veta). Fina, oftast lite varma, goda ägg med saffransgula gulor som smakade mumma! Vi har delat med oss av äggen och vi har ätit ägg alla mornar. Ett ägg var visserligen bara två ordentliga teskedar stor när de skulle ätas, men så goda!

Nu är det slut.
Tipporna ska flytta till sitt vinterboende i grannbyn. Lite sorgligt och vemodigt men samtidigt skönt att veta var de hamnar och att vi får samma personligheter tillbaka i vår, så fort vi har plusgrader och barmark :-)

Så, fina stolta tuppen Häkkinen, du har skött dig exemplariskt och tagit hand om dina damer som du ska. Vi kommer att sakna dina morgonmoves a la Michael Jacksson, och faktiskt, ditt galande.

Snäckan. Fina vita Snäckan, en trogen äggleverantör och väldigt förtjust i badkaret och sina spa stunder. Till nästa år får du gärna skippa ditt fejkruvande, okey?

KooloaViola och KnasLippe. Dessa två svarta silkeshöns måste man räkna upp samtidigt, de delar nämligen  samma hjärna. Jag gillar dessa knasbollar, man vet aldrig vad de hittar på. Jag hoppas innerligt att de kommer tillbaka nästa vår, men vi har nyligen fått veta att de är till åren komna. Men vi hoppas.

Knaster, guldKnaster. Vår vackraste och duktigaste lilla kochinhöna. Har levererat ett ägg varje dag sedan hon kom! Hon har ätit upp sig ordentligt i sommar och är den som är kvickast med att springa ut till bläbärsrisdjungeln. Vi kommer att sakna hennes nöjda kluckande.

Faster, lilla-lilla Faster. Så liten och silvergrå, en lite "tjattrande" fjolla :-) Till nästa år måste hon sluta springa undan när Totsie vill leka.

Tack för i år. Jag kommer räkna dagarna tills ni får flytta hem till skogen vid havet igen.