torsdag 17 oktober 2013

I väntan på den utlovade stormen.

Vi har ätit middag på lokal med vår artonåring. Gott och trevligt.

Arton år. Det måste nästan betyda att jag inte längre är 29 år utan kanske närmare 32?

Jag ska försöka vänja mig vid att ha en vuxen unge och att min bil ryker så fort hon har körkortet i sin hand, vilket inte kommer att ta många dagar. Fördelen blir kanske att man har en chaufför sen?

Nu myser vi i soffan - utan kissor- lyssnar på regnet och försöker hålla oss vakna fram till niosnåret. Sedan måste väl två halvgamla, heltrötta klunsar få ta natt?

2 kommentarer:

Shamrock sa...

vad händer vid 9-snåret?

Ezter sa...

Man får lägga sig när man vill! Bra att ni hade en fin dag tillsammans!
Själv såg jag Dallas igår, så det blev seeeent! Det känner jag av nu!