Hönsnytt

"Kommer du ut med frön eller måste jag komma in och hämta?"

Det är vår Hulda det, hela tiden på väg in i köket. Då hon är på väg tycker Vimsan att hon kan komma efter, och efter henne kommer Kurt-Snorre Gottfrid och sen är det kört. Fjorton kackeltippor trängs och vill komma in. Mannen är jätteimpad. Eller inte ;-)

I söndags fick vi oväntat, väldigt kort men kärt besök. Kajsa Kavat sjappade för arton dagar sedan. Puts väck borta. Vi och goda vänner gick skallgång i skogen och lyfte på allt som gick att lyfta på. Ingen Kajsa. Dock var vi ganska säkra på att hon rymt frivilligt för att ruva på äggen hon gömt under åtta dagar. 

Men så i söndags. Ett bekant ljud, en bekant svart stjärtfjäder och en bekant liten röd kam. Och visst var det fröken Kavat! Oj vad hon hade mycket att berätta! Och hungrig var hon. Jag sprang iväg efter foder medan jag lyssnade på henne och svarade på hennes kackel, rusade in efter solrosfrön och sen ett par skutt ner till jordgubbstornet där jag slet åt mig lite maskrosblad. En skål med vatten och sedan telefonen för att få ett bildbevis. Kastade ett getöga på telefonen och sen på Kajsa. Som var borta igen. Ganska säker på att hon ligger under altanen och ruvar, hon försvann så kvickt. Nåja, glad att få bekräftat att tjejen lever.

På fredag eller lördag kan det dyka upp kycklingar. Hoppas. Eller hoppsan.